År: 2017

Ändstationen för västmetrons andra fas byggs i Stensvik. På arbetsplatsen Stensvik utförs för närvarande tunnelschaktningar av vilka redan cirka 95 procent är klara och resten slutförs i maj–juni 2017.

I närheten av Sjöröken 1 inleds veckorna 19–20 en cirka tre månader lång pallbrytning vid Stensvik station. Schaktningsarbetena vid Stensvik station beräknas vara slutförda i sin helhet i augusti–september 2017. Än så länge märks effekterna av arbetena även i närheten av Sjöröken 1.

För närvarande utförs schaktning på arbetsplatsen och förstärkningsbultning i de östra bantunnlarna och schakthallen i väst. I det östra och västra rulltrappsschaktet utförs schaktbrytning och installeras förstärkningsbultar. Båda rulltrappsschakten har öppnats till markytan. I den östra banväxlingshallen utförs slutlig sprutgjutning av betong som förstärkningsåtgärd.

När schaktningsarbetena slutförts kommer en slutbesiktning att göras i de fastigheter som finns inom en radie på 150 meter från schakten. Då går man igenom de eventuella effekterna av schaktningsarbetena. I fastigheten Sjöröken 1 görs besiktningen i början av hösten. Det kommer ett särskilt meddelande om det när tidpunkten närmar sig.

I Västmetrons uppföljningstjänst (seuranta.lansimetro.fi) kan du följa med hur brytningarna framskrider.  Redan brutna tunnlar visas med grön färg och stationerna med rött.

Provkörning av rökevakueringsfläktar genomförs onsdag 10.5.2017 i Drumsöstationens östra schakt, med början klockan 18. Provkörningarna fortsätter under samma kväll, och under denna tid kan man tidvis höra surrande från västmetrons schakt. Vi beklagar eventuella bullerstörningar.

Rökevakueringsfläktarna används i en nödsituation eller i samband med underhåll, för att blåsa bort rök från underjordiska utrymmen genom schakten ut i uteluften.

Totalt har 32 rökevakueringsfläktar installerats på sträckan Gräsviken–Mattby.

Mer information:

Västmetrons responsnummer (mån.–fre. kl. 9–15): 050 377 3700

På första skedets stationer på Västmetron utförs nu de sista testerna – i vilka även ingår de räddningsövningar som redan har genomförts på Hagalunds och Björkholmens stationer. Senast i tur stod Drumsö, där räddning övades i slutet av april under fyra dagar med en styrka på totalt åtta räddningsenheter och cirka 30 brandmän.

”Innan den egentliga övningen inleds körs ett metrotåg till en på förhand bestämd plats antingen på stationen eller i en tunnel och rökmaskinerna och räddningsdockorna placeras ut på sina platser. Vi går igenom scenariot för räddningssituationen och övningens skeden”, berättar ledande brandmästare Jani Pitkänen vid Helsingfors räddningsverk om övningens inledning.

Metrobränder är sällsynta i världen

Under övningen i april var scenariot en brand i en metrovagn på stationen.  Totalt sex dockor skulle räddas. Tre räddades från tågets sista vagn, två från den andra vagnen och den sista från metrons utrymningsgång.

”Övningarna är till 75 procent testningar av de tekniska systemen och till 25 procent kurser för våra brandmän. Vi testar så brett som möjligt den tekniska utrustningen som stöder räddningsverksamheten och försöker hitta eventuella dolda fel”, säger Pitkänen.

Räddningsövningarna ordnas på alla stationer innan stationerna tas i bruk.

”Metrobränder är i själva verket mycket sällsynta även i ett globalt perspektiv. Vi över nu för en situation där antingen ett tekniskt fel eller någonting annat plötsligt leder till en häftig brand i ett metrotåg”, berättar Pitkänen.

Rökventilationen avlägsnar röken

Under övningarna skapas ett så verklighetstroget brandläge som möjligt så att räddningsverket får möjlighet att testa stationens funktion och sina färdigheter. I början av övningen pumpar rökmaskiner ut vit övningsrök på plattformarna. Röken är ofarlig för människan men hindrar effektivt sikten – snart ser man inte längre andra ändan av plattformen.

Småningom fyller röken även den på stationen inkörda metrovagnen, från vilken dockorna ska räddas.

Det egentliga larmet aktiveras av HST:s metroförare, som deltar i övningen. Snart ekar alarmet på stationen på tre språk, finska, svenska och engelska: använd närmaste utrymningsväg, följ de gröna utrymningsskyltarna.

Samtidigt startas den automatiska rökventilationen, som snabbt skingrar rökridån. Vatten strömmar ur munstycken på båda sidorna av vagnen när det för metrotåget skräddarsydda släckningssystemet aktiveras.

Ut via rulltrapporna eller evakueringshissarna

Dörrarna till rulltrapporna stängs automatiskt när larmet går – passagerarna kan ta sig ut via dem men genom att stänga dörrarna försöker man hindra röken från att spridas från plattformen. Endast rulltrapporna uppåt fungerar för att ingen av misstag ska kunna ta sig nedåt mot branden.

I räddningsarrangemangen har man även tänkt på personer med nedsatt rörlighet – evakueringshissar finns i båda ändarna av stationen så att de som inte kan använda rulltrapporna kan ta sig upp i trygghet. När larmet går förflyttar sig hissen automatiskt till den våning där det brinner och dess dörr öppnas först i den säkra utgångsvåningen.

Brandmännen har också tillgång till en separat hiss avsedd för räddningsbruk.

Räddningsdockorna väger som riktiga människor

I övningarna fungerar dockor som patienter, som först förs till ett säkert utrymme utom räckhåll för branden – i detta fall finns utrymmet bakom dörrarna till rulltrappsområdet, där det inte finns någon rök.

”Här behövs bärhjälp”, säger en brandman i radiotelefonen medan han bär en docka. Dockorna motsvarar riktiga människor, de väger 70–80 kg. I övningen deltar minst två brandmän i bärandet av en docka.

Brandmännen säkrar att dockorna hålls på bårarna med remmar som riktiga patienter. Det finns ändå ingen tid att förlora eftersom laminerade informationslappar som har fästs på dockorna berättar att vissa av patienterna är allvarligt skadade.  På plats finns även akutvårdspersonal, som skulle hjälpa till i en verklig situation.

Brandmännen lyfter raskt upp bårarna och bär dem mot evakueringshissarna. Dessa är också nära, alldeles intill rulltrapporna.

Även räddning i tunneln övas

När dockorna har fåtts tryggt in i hissen och stationshallen, är läget på plattformen redan lugnt. Röken har skingrats och i kontrollrummet överlägger man om via vilket av metrons schakt röken ska vädras ut. I en verklig situation skulle ambulanserna komma emot till stationen, nu omringas den redan av räddningsverkets fordon.

Till slut gås övningen igenom tillsammans med alla deltagare. Brandmännen tar av sig hjälmarna och fokuserar på att lyssna på Jani Pitkänen, som har lett övningen.

”Sammantaget gick allt bra, tack till er alla”, avslutar Pitkänen.

Mera information

Västmetrons responsnummer, 050 377 3700

Styrelsen behandlade målen, tidsschemat och kostnadsberäkningen för västmetrons andra fas Mattby-Stensvik. Behandlingen fortsätter vid nästa möte.

Styrelsen godkände ett förslag till bolagsstämman om bolagets vederlag.

Verkställande direktören berättade om läget gällande idrifttagningen av den första fasen Gräsviken-Mattby. Det konstaterades att information om tidsplanen för trafiken mellan Gräsviken och Mattby ges tillsammans med HST i början av maj.

Nästa möte hålls den 5.5.

Mer information:

Länsimetro Oy, verkställande direktör Ville Saksi, tfn 040 823 2086

Styrelseordförande för Länsimetro Oy, Olli Isotalo, tfn 050 593 3359

Mediekontakter: Kommunikationsdirektör Satu Linkola, tfn 046 877 3392

I Esbo pågår en veritabel effektrengöring av gatorna – de tvättas nämligen med tvättbilar och borstmaskiner när nattfrosten är förbi. Så länge nattfrost förekom kunde tvättningen inte utföras eftersom vattnet skulle ha kunnat frysa och orsaka halka.

Esbo stad sköter om rengöringen av de allmänna gatorna och samarbetar med västmetron i närheten av byggplatserna, där entreprenören normalt städar området i närheten en gång i veckan på fredag och vid behov även oftare.

Förra veckan surrade totalt fyra tvättenheter i närheten av Kaitans byggplats under flera dagar och Pentti Väyrynen, arbetsplatsens övervakare vid Kaitans, är mycket nöjd med kvaliteten på vårrengöringen.

”Nu är både trottoarer och körbanor i mycket gott skick. För Kaitansvägens del från Finno byggplats till Rilaxvägen och även längre är gatorna rena. Miljön kring Kaitans station är också ren. Vid Hannusbacken sker den slutgiltiga rengöringen före 28.4”, berättar Väyrynen.

Mera information

Västmetrons responsnummer, 050 377 3700

Vatten kom in i den understa gången på Västmetrons station vid Aalto-universitetet tisdag 25.4. Några centimeter vatten syntes i de tekniska utrymmena under plattformen, men det föranledde ingen fara. De utrymmen som allmänheten använder ligger över fyra meter ovanför dessa utrymmen.

Vatten kom in på stationen i samband med ett test av sprinklersystemet.

Västra Nylands räddningsverk sög upp vattnet samma dag och onsdag 26.4 utfördes slutstädning i stationens tekniska utrymmen.

Vattnet som kom in på stationen påverkar inte idrifttagningen av västmetron.

Mera information

Västmetrons responsnummer, 050 377 3700

Den 20 april genomfördes vid Kaitans metrobyggplats en historisk sprängning när det första hålet öppnades från markytan till metrons underjordiska stationshall.

Till dags dato har totalt redan 73,8 procent av Kaitans banlinje och station brutits. Dessutom har ett vertikalt schakt och arbetstunnlar brutits. Nu inleddes ändå brytningen av den första ingången för slutgiltig användning. I den nu öppnade ingången byggs rulltrappor som leder till stationshallen.

”Först öppnar vi en förbindelse till stationshallen och därefter börjar vi bredda ingången. Brytningen av ingången tar ungefär en månad”, berättar Pentti Väyrynen, arbetsplatsens övervakare vid västmetro Kaitans.

Mera information:

Västmetrons responsnummer: 050 377 3700

De första vårdagarna lockar ut ivriga cyklister och mopedister på gatorna. Ur byggplatstrafikens perspektiv kan det ändå vara problematiskt om den vårliga ivern leder till att andra trafikanter glöms bort.

”Trafikreglerna borde följas. Vi hoppas att barn och unga får undervisning om att stora arbetsmaskiner inte bromsas lika snabbt i en överraskande situation som en personbil. I närheten av dessa ska försiktighet iakttas”, säger Minna Alantie, som i egenskap av övervakare vid Mossbergets metrodepå i sitt arbete har att göra med stora maskiner.

I närheten av barn saktar vi in – bete dig ändå inte oberäkneligt

Alantie uppmanar såväl stora som små trafikanter att säkerställa att hen har blivit upptäckt av föraren av ett arbetsfordon. Vinka till exempel till föraren och invänta svar eller försök få ögonkontakt.

”Särskilt för mopedister är det typiskt att växla från rutten för fotgängare och cyklister till bilvägen och tillbaka igen. Detta utgör en fara för användarna av båda lederna. Trafikanterna borde alltid visa medtrafikanterna vart man är på väg, då uppstår inte förvirring”, säger Alantie.

Trafikljusen växlar sällan samtidigt för alla grupper, men även då borde man ha tålamod: genom att byta från en trafikled till en annan kan färden snabbas upp momentant men ett oberäkneligt beteende är till fara för både en själv och andra.

”Även vi saktar in i närheten av barn och vi har instruerat bland annat våra stentransportentreprenörer att sakta in i närheten av skolorna. Samarbetet med entreprenörerna har fungerat riktigt bra”, säger Alantie.

Trafikarrangemangen görs säkra för alla

På byggplatsen utförs varje vecka en säkerhetsmätning där även trafikfrågorna gås igenom. På byggplatsen säkerställs att materiel är i gott skick, fortkörning övervakas och tillsammans med maskinförarna går vi igenom hur de ska agera när de kör utanför byggplatsen.

Ibland behövs i närheten av byggplatsen tillfälliga trafikarrangemang och då försöker vi alltid göra dessa säkra för samtliga användargrupper. Om trafikarrangemang ändras behövs alltid tillstånd för detta av Esbo stad.

”Till exempel i Esboviken finns för närvarande mycket som ska passas ihop mellan olika byggplatser – utöver västmetron pågår bygget av Lippulaiva i samma område. Särskilt i detta område lönar det sig att vara försiktig när det finns flera byggplatser som orsakar mycket trafik”, säger Alantie.

Mera information

Västmetrons responsnummer, 050 377 3700

Västmetron beaktar i sina arbeten fåglarnas årliga häckningstid. Finnviksvägens schakt vid Finno metrobyggplats ligger nära en våtmark som fungerar som häckningsplats för fåglar, så bullermätningar gjordes på platsen för att reda ut vilka arbeten som kan fortsätta utan att det stör häckningen. Syftet var att säkerställa att arbetet inte orsakar fågelvåtmarken mycket störande buller, som har förbjudits i detaljplanebestämmelsen.

Totalt sju mätningar utfördes i norr i Finno fågelbassäng och dessa utvisade att med arrangemang på byggplatsen kan ankrings- och bultborrningarna inklusive grävarbetena fortsätta även under sommaren. Arbetena görs i det vertikala schaktet som är omslutet med bullerdämpningselement på 4,5–10 meters djup under marken.

”Mätningarna på sidan mot våtmarken visade att borrningen ökade bakgrundsbullret något, så vi flyttar kompressorn som producerar borrenergin till en mer skyddad plats bakom ett bullerstaket och bygger en vägg av faner bakom kompressorn. Sålunda kan ankar- och bultborrningarna fortsätta även på sommaren”, säger Tuomo Orpana, övervakare vid Finno byggplats.

Tunnelbrytningen under jord har kunnat fortgå normalt hela tiden, och den kommer att fortsätta även i sommar. Dagbrytning är däremot bannlyst fram till slutet av häckningstiden, 15.8.

Vid mätningarna konstaterades också att byggplatsens buller är jämnt till sin karaktär och sålunda inte stör fåglarna på samma sätt som stötvisa ljud, som skulle skrämma fåglarna och störa deras häckning.

Mera information:

Finno byggplats journummer: 050 421 3344

Lasse Kämpe, miljörevisor, Esbo miljöcentral: 043 824 6048

Västmetrons responsnummer: 050 377 3700