Testningen av västmetrons system för passagerarsäkerhet har inletts i Kaitans

Testningen av västmetrons drygt 50 olika tekniska system i olika nödsituationer som elavbrott och brand har inletts på Kaitans metrostation. Trafiken på avsnittet Mattby–Stensvik väntas komma i gång under 2023. Ett godkänt systemintegrationstest av alla system på varje station krävs innan man öppnar för passagerartrafik.

En del av den moderna metroinfrastrukturen som passagerarna aldrig ser är de olika tekniska systemen, varav många finns på olika nivåer i stationsplattformarnas båda ändar och i bantunnelns utrymmen. En stor del av systemen gäller passagerarsäkerheten i olika nödsituationer. Trots att varje enskild enhet och komponent har punkttestats och systemen har funktionstestats, är en stations trafikberedskap beroende av hur alla system fungerar ihop under olika nödsituationer.

Den första nödsituationstestningen på Kaitans metrostation äger rum i mitten av oktober. Först testas systemens funktion under korta och långa störningar i elmatningen. I samband med det testar man även systemens funktion under översvämning. I slutet av oktober blir det aktuellt att testa olika brandscenarier på olika ställen i bantunneln och stationen. Testningen av stationen tar cirka 4–5 veckor.

Kaitaan metroaseman sisäänkäynnit ovat Kaitaantien sisäänkäynti ja Iivisniemenkallion sisäänkäynti. Iivisniemenkallion sisäänkäynti otetaan matkustajien käyttöön vasta myöhemmin.
Den första nödsituationstestningen på Kaitans metrostation äger rum i mitten av oktober. Testningen av stationen tar cirka 4–5 veckor.

Med blackout-tester säkerställer man att all kritisk utrustning fungerar

Med elmatningstesten kontrollerar man hur stationens olika elsystem fungerar under olika strömavbrott av varierande längd. Strömförsörjningen till stationens driftskritiska utrustning  säkerställs genom automatiska matningsomkopplare och reservkraftsaggregat eller UPS (Uninterruptible Power Supply). Funktionen av dessa system vid elmatningsfel testas med så kallade blackout-test, där man simulerar felsituationer för stationens transformatorer och kontrollerar att matningsomkopplare, reservkraftsaggregat och UPS-utrustningen fungerar korrekt – dessutom kontrollerar man anslutna enheters funktion under strömavbrott.

Systemen startar automatiskt under brandtestningen

Under brandtestningen i bantunneln känner branddetektorn av en temperaturökning i tunneln varefter systemen aktiveras automatiskt. Övertrycksfläktar i stationen och förbindelsetunnlarna aktiveras, utrymningsmeddelanden börjar sändas i högtalarna och styrningen av belysning, lås, infotavlor, hissar och rulltrappor fungerar automatiskt som nödsituationen kräver.

I stationernas brandtest säkerställer man allra först att stationen är i normalt användningsläge, det vill säga att alla system är försatta i läge för normal metrotrafik. Brandlarmet aktiveras utifrån ett fördefinierat läge av branddetektor eller med larmknapp. Brandlarmet förmedlas till automationssystemen, metrons kontrollrum och vid ett äkta larm även till nödcentralen. Automationssystemen startar rökevakueringssegment och övertrycksätter utrymningsvägar beroende på var det brinner, stänger ventilationen, styr stationsbelysningen, öppnar låsen till nödutgångarna, stänger branddörrar i allmänna utrymmen, startar rätt utrymningsmeddelanden beroende på var det brinner för att leda ut passagerarna längs säkra rutter, styr infotavlornas utrymningsmeddelanden och kameraövervakningssystemet samt startar hissarnas evakueringsläge och stannar nedåtgående rulltrappor.

Testningen fortskrider stationsvis

De gemensamma systemtesterna görs en station i taget Förutom metrostationen testar man även systemen på intilliggande banavsnitt.

– Systemens funktion övervakas under testets gång både på plats och i HST:s kontrollrum i Hertonäs i Helsingfors. Olika scenarier används för att testa olika system. Om något delområde inte fungerar som det ska upprepas testet tills systemen fungerar klockrent, säger driftsättningsingenjör Janne Ilkanheimo från Västmetroprojektet.

Förutom de fem nya metrostationerna (Finno, Kaitans, Sökö, Esboviken och Stensvik) testas även driften vid Mossbergets depå. Testningen för gränssnittet mellan Mattby metrostation och det nya avsnittet godkändes i augusti.

Näst på tur efter testfasen är myndighetsgodkännanden, trafikoperatören HST:s förberedelser inför trafikstarten samt HRT:s förberedelser, bland annat vad gäller anslutningstrafiken. Trafiken på avsnittet Mattby – Stensvik väntas komma i gång under 2023.

Mer information:

Västmetroprojektets driftsättningsingenjör Janne Ilkanheimo, janne.ilkanheimo(at)lansimetro.fi

Kontaktuppgifter för kommunikation, Satu Linkola, kommunikationsdirektör, Länsimetro Oy, satu.linkola(at)lansimetro.fi

Offentliga utrymmen får väcka upplevelser och fånga blickar – ny videoserie visar historien bakom västmetrons åtta stationer ur ett arkitektoniskt och konstnärligt perspektiv

På onsdag 18.11.2020 blir det tre år sedan passagerartrafiken på västmetroavsnittet Gräsviken-Mattby öppnades och åtta nya stationer togs i drift. Förutom de moderna tekniska systemen som garanterar stationernas funktionalitet och säkerhet tog den arkitektoniska planeringen ända från början även hänsyn till de olika användargrupperna, stationernas läge och belysningen. Var och en av de åtta stationerna bildar en egen unik helhet vars underjordiska gångar för en dialog med omgivningen på markytan och dess särdrag.

Länsimetro Oy och Esbo Stadsevenemang har i samarbete producerat videoserien DESIGN. TUNNE. METRO. i åtta delar som tar med tittaren på en inspirerande metroresa från Drumsö till Mattby och ger en djupare inblick i metroarkitekturen. I videofilmerna berättar journalisten Riku Rantala bland annat hur den kulturhistoriskt betydande lindallén i Otnäs beaktades i planeringen, hur det ikoniska, rivna vattentornet på Drumsö syns på metrostationen och varför stationen i Hagalund skimrar i vitt.

För användarna är metron ett alldagligt transportmedel och videoserien vill rikta blicken mot estetiken och de små, genomtänkta detaljerna på denna vardagliga estrad. Västmetrons stationer är kulturobjekt som är öppna för alla invånare.

Du kan titta på videorna DESIGN. TUNNE. METRO. med Riku Rantala som guide  (videorna bara på finska)

Stadsevenemang Esbo: www.espoo.fi/kaupunkitapahtumat 
Presentation av metrostationerna: www.lansimetro.fi/sv/stationer/

Metrons västligaste ingång öppnas för passagerare 1.10 i Mattby

Den 1.10 öppnas den västra ingången till Mattby metrostation för passagerare. Ingångens adress är Finnviksvägen 9. I anslutning till ingången byggs även ett hotell som kommer att stå klart senare i år. Tunnvägen utanför hotellet kommer att få 32 nya cykelparkeringsplatser som även metropassagerarna kan använda.

Den 1.10 öppnas den västra ingången till Mattby metrostation för passagerare. Ingångens adress är Finnviksvägen 9. Bild: M. Wirman.

Den nya ingången skapar en förbindelse från Finnviksvägen och Tunnvägen till metroplattformens västra ände och erbjuder samtidigt en alternativ rutt från metron till busshållplatserna längs Finnviksvägen och bussarna mot Finno. Mattby hade 2019 flest passagerare av Västmetrons stationer och den nya ingången kommer att jämna ut passagerarflödena på den tidigare öppnade rutten till bussterminalen och Iso Omena. Som Västmetrons andra ingångar är även den nya ingången tillgänglighetsanpassad.

Den nya ingången skapar en förbindelse från Finnviksvägen och Tunnvägen till metroplattformens västra ände. Bild: M. Wirman.

Ingångens arkitektur kompletterar stationens befintliga arkitektur och utseende, men har en annorlunda färgsättning än den östra ingången för att göra det lättare för passagerarna att särskilja mellan ingångarna. Vid den östra ändens rulltrappor finns bakgrundsbelyst glas som skiftar från gult till grönt och sedan blått. Den nya västra ingången använder färger från andra änden av spektrumet och går från orange till rött och violett.

Ingångens arkitektur kompletterar stationens befintliga arkitektur och utseende. Den nya västra ingången använder färger från orange till rött och violett.. Photo: M. Wirman.

De övriga byggprojekten i området har nu kommit så långt att ingången kan öppnas för passagerare. Andra pågående byggarbeten i kvarteret runt Tunnparken är en ny simhall och ett seniorboende. Området kommer även att få bostäder och seniorcentret Leva och bo vid Finnviksvägen. Metrons influensområde väntas totalt få cirka 70 000 nya invånare under de närmaste årtiondena. Våren 2019 öppnades den södra ingången till Hagalunds station på motsvarande sätt då övriga byggprojekt hade kommit tillräckligt långt.

Länsimetro Oy har till uppgift att bygga, äga, upprätthålla och utveckla sin del av metrosystemet, banan och stationerna västerut från Gräsviken. Bolaget ansvarar även för infrastrukturens och systemens funktion och säkerhet i metroavsnittet som öppnats för trafik samt övervakar att nödvändiga service- och underhållsarbeten utförs som planerat. HST ansvarar för service och underhåll samt för metrotrafiken.

”Som en ansvarsfull ägare vill vi kontinuerligt utveckla och förbättra passagerarupplevelsen. Vi säkerställer att vårt metroavsnitt är tekniskt modernt med digitala övervaknings- och underhållsmetoder samt ett av de säkraste i världen”, berättar Länsimetro Oy:s verkställande direktör Ville Saksi.

Byggandet av den andra fasen mellan Mattby och Stensvik fortskrider enligt tidtabell och budgeten har hållit. Länsimetro Oy satsar även på stationernas arkitektur och visuella element.

”Vi vill bygga attraktiva stationer som blir ikoniska landmärken för sina områden. Varje station kommer att få ett konstverk som framhäver stationens visuella identitet”, säger Saksi.

Mera bilder

Västmetron håller tidtabellen tack vare ledningsmodellen

Byggarbetet pågår för fullt på samtliga fem stationer och banlinjen till västmetrons avsnitt mellan Mattby och Stensvik. På Mossbergets depå har man redan övergått till testfasen. Tidtabellen och kostnaderna för Finlands största automations-, infrastruktur- och hustekniska projekt övervakas från projektets situationsrum. Projektet fortskrider enligt tidsplanen och kostnadskalkylen i projektplanen.

I situationsrummet sammanställs realtidsinformation om de olika byggprojektens delområden. Här övervakar man projektets tidtabell, kostnader, risker, kvalitetsfrågor, samarbete och säkerhet.

Var och en av västmetrons moderna stationer motsvarar till storleken bygget av ett medelstort köpcenter – under marken. Projektet involverar ett stort antal olika aktörer som måste kunna hålla tidtabellerna och dra åt samma håll. Projekthelheten inkluderar bland annat byggherre, konstruktörer, maskinleverantörer, entreprenörer, sidoentreprenörer och myndigheter.

Situationsrummet får sina data från både entreprenörer och Länsimetro Oy:s byggplatsövervakare. Det viktigaste är att projektledningen inte förlitar sig på bara en enda datakälla, utan en på integrerad situationsöversikt som kombinerar flera datakällor för att skapa en komplett bild av projektet. Även datakvalitet har högsta prioritet. Alla uppgifter som behandlas och bearbetas i situationsrummet ska vara uppdaterade, korrekta och verifierade från flera källor.

”När det gäller tidsplaneringen följer vi till exempel både projektledningsentreprenörens tidtabell och sidoentreprenadernas fortskridande på varje station. Detta stöds av kostnadsövervakning baserad på flera källor samt Länsimetro Oy:s egen övervakning på byggarbetsplatserna. Dessutom följer vi arbetets fortskridande med hjälp av byggplatsbesök och dokumentation”, berättar Länsimetro Oy:s vd Ville Saksi.

Utan denna ledningsmodell skulle övervakningen av en så omfattande helhet med tidtabeller och kostnader vara en otroligt arbetskrävande uppgift. Modellen är utvecklad specifikt för ett projekt av västmetrons storlek och bygger på erfarenheter från västmetrons första fas. Syftet är att övervaka och säkerställa att varje entreprenad och projekthelhet slutförs inom utsatt tid.

”Situationsledning handlar om databaserad projektledning, ett område där vi är föregångare. Modellen hjälper oss att reagera på brister, kvalitetsavvikelser och problem med tidtabellen innan de äventyrar hela projektets målsättningar. Idén är att underlätta arbetet proaktivt och fånga upp problem i god tid”, fortsätter Saksi.

2020 är ett intensivt år för byggarbetet på avsnittet Mattby–Stensvik. Fokus för arbetet har under våren övergått från stomarbeten till ytor och interiörer, VVS- och elteknik samt installation av automationssystem. För västmetrons del är byggarbetet slutfört när samtliga fem stationer och banavsnittet på 16,5 kilometer samtidigt överlämnas till operatören år 2023.

Spåren till västmetrons andra fas installeras i sommar

Banöverbyggnadsentreprenaden på västmetrons nya avsnitt mellan Mattby och Stensvik har inletts. Entreprenaden inkluderar ballast, kabelrännor, sliprar samt installation av tågrälsar och strömskena, varefter testkörningar med metrotåg kan inledas på det nya avsnittet nästa sommar. De första rälsarna har anlänt till Mattby och är klara för installation.

Byggarbetet pågår intensivt på västmetrons avsnitt Mattby–Stensvik under 2020. Tyngdpunkten för arbetet har under våren övergått från stomarbeten till ytor och interiörer, VVS- och elteknik samt installation av automationssystem. Ett flertal entreprenader pågår på samtliga fem metrostationer och banlinjen som involverar ett allt större antal aktörer. På Mossbergets depå har man redan nått testfasen och depån kommer att stå klar i år. Totalt sett framskrider byggarbetet enligt tidsplanen och kostnadskalkylerna i projektplanen.

”Bantunnlarnas överbyggnadsentreprenad inleds med att sprida ut underballast. Bantunnlarna omfattar en sträcka på totalt 17,5 kilometer. Ballasten transporteras till tunneln med lastbilar och ett lass räcker till ett område på cirka fem meter. Under ballastskiktet i båda tunnlarna installeras isoleringsmaterial för att hindra att stomljud når fastigheterna ovanför”, berättar Juha-Matti Pakka, Västmetroprojektets övervakare för bantekniska entreprenader.

Härnäst kommer växlarna att transporteras till tunnlarna, där de testas och justeras ett flertal gånger under entreprenaden. Som en del av en tidigare entreprenad har stödmurselement installerats i västmetrons tunnlar. Deras lock fungerar som utrymningsvägar och inuti dem finns olika typer av tekniska system som ett modernt metrosystem behöver. Stödmurarnas kabelrännor installeras i samband med att ballastskiktet jämnas ut.

Därefter kan sliprarna installeras i tunnlarna. Avsnittet kommer att få totalt 27 400 sliprar som levereras från Parmas fabrik i Forssa. Ovanpå sliprarna installeras rälsar, som levereras från Spanien och svetsas ihop till 120 meter långa avsnitt på Vosslohs fabrik i Kaipiainen. Rälsarna transporteras nattetid via Nordsjöhamnen längs den befintliga metrolinjen till Mattby och vidare till det nya avsnittet. Arbetsspåret som används under arbetet finns redan i Mattby och ska inom kort börja installeras västerut.

Efter rälsinstallationen sprids makadamballast ut på ytan med en specialtillverkad ballastkärra och sprids ut mellan sliprarna.

”Efter att makadamen har jämnats ut stöds banan och svetsas för att forma ett kontinuerligt spår. Svetsningen förutsätter noggrann övervakning och dokumentering av rälstemperaturen för att säkerställa en så mjuk och jämn åkupplevelse som möjligt för de framtida metropassagerarna”, förklarar Pakka.

När spåret är klart fäster man strömskenan i var nionde sliper med en stödbåge. Strömskenan kopplas till elnätet sommaren 2021 och därefter kan provkörningarna inledas.

Målsättningen är att överlåta stationerna och banlinjen samt de tekniska systemen till operatören HST under 2023. Länsimetro Oy fortsätter därefter som ägare och utvecklare av metrosystemet.

 

Bilder på banan mellan Mattby och Stensvik innan överbyggnadsentreprenaden inleddes:

Bantunneln utan ballast, sliprar och rälsar (flickr)

Förbindelsetunneln mellan de två parallella tunnlarna (flickr)

Karta: Västmetrons banlinje Gräsviken–Mattby och Mattby–Stensvik (flickr)

Bilder på överbyggnadsentreprenadens arbetsmoment i första fasens avsnitt Gräsviken–Mattby:

Kägeludden utan räls (flickr album)

Räls installeras i västmetrons första fas (flickr album)

Banan västerut från Gräsviken utan rälsar (flickr album)

Västmetrons stationer vann nordiskt ljuspris

Belysningen på västmetrons stationer vann pris för fjärde gången. Denna gång utsågs belysningen på stationerna till vinnare av Nordisk Lyspris, det vill säga Nordic Lighting Design Awards 2020.

Belysningen på västmetrons stationer har utsetts till den första finländska vinnaren av Nordisk Lyspris, det vill säga Nordic Lighting Design Awards 2020. Belysningshelheten för västmetrons första fas och dess åtta stationer (Drumsö, Björkholmen, Kägeludden, Aalto-universitetet, Hagalund, Idrottsparken, Ängskulla och Mattby) designades av VALOA design. Helhetsansvaret för arkitekturen innehades av arkitektbyrån CJN och stationernas arkitektur ritades av Helin & Co, ALA architects och Esa Piironen samt APRT och HKP. Insinööritoimisto Tauno Nissinen Oy ansvarade för belysningens elkonstruktion. Elentreprenör var Are. Ljuskonstnärer som deltog projektet var Tommi Grönlund och Petteri Nisunen (Kägeludden) samt Lighting Design Collective Oy och Helin & Co (Drumsö).

Arkitektur, konst och ljus ger metrostationerna en egen identitet

Syftet med Nordic Design Awards 2020 är att framhäva de unika egenskaperna i den nordiska belysningskulturen. Priset ges till framstående ljusprojekt som utnyttjar dagsljus eller artificiell belysning och som på ett exemplariskt sätt kombinerar estetik, arkitektur, teknik, kvalitet och energi. I sin bedömning fäster juryn särskild vikt vid individuella och kreativa lösningar i sin bedömning.

-En viktig aspekt är hur man på västmetrons stationer integrerat ljus och arkitektur i en harmonisk helhet. Varje metrostation har en egen identitet som skapas av samspelet mellan arkitektur, konst och ljus. Belysningens roll är noggrant genomtänkt och resultatet är en diskret men arkitektoniskt framstående lösning som fungerar väl i passagerarnas vardag. Återkommande belysningsmotiv, en tillräcklig ljusnivå som inte bländar och belysningsarmaturernas integrering i omgivningen ger ett högklassigt intryck, berättar belysningsdesigner och CEO Roope Siiroinen från VALOA design.

Enligt juryn har man lyckats utomordentligt med att integrera belysningen i arkitekturen. Stationerna är väldigt olika men samtidigt en del av samma belysningskoncept. Varje station är unik men det finns ändå en känsla av samhörighet mellan dem. Designerna har framgångsrikt utvecklat och utnyttjat många typer av lösningar. Juryn uppskattade även användningen av ljus på vertikala ytor och bakom glas. Det gör att utrymmet känns större och hjälper människor att orientera sig.

”Priset är en stor ära för Finland och för hela teamet som designat belysningen på stationerna i Helsingfors och Esbo. Det betyder otroligt mycket för oss och känns välförtjänt efter många års hårt arbete och samarbete för att bygga upp belysningsdesignen, kommenterar Roope Siiroinen från VALOA design.

Vinnaren av Nordic Lighting Design Awards 2020 offentliggjordes onsdagen 20.5 i en livesändning på Facebook. Priset delades ut för första gången år 2000 och tävlingen ordnas vartannat år. Vinnarna i lokala tävlingar i varje land går vidare till tävlingen. Västmetrons stationer vann förstapris i innebelysningsserien i Vuoden valaistuskohde 2019 tidigare i år och utsågs därmed till Finlands bidrag i den nordiska tävlingen. Läs mer om Nordic Lighting Design Awards 2020.

Förutom Nordisk Lyspris 2020 – Nordic Lighting Design Awards har belysningen på västmetrons stationer även vunnit tre andra priser:

  • LDA Lighting Design Awards 2019: Highly Commended
  • LIT Lighting Design Awards 2019: Winner
  • Vuoden valaistuskohde 2019

Läs mer om västmetrons stationer.

Mer information:

Roope Siiroinen, belysningsdesigner och CEO, Valoa design, tfn 050 0510 904, roope.siiroinen@valoa.com

 

Satu Linkola, kommunikationsdirektör, Länsimetro Oy, tfn 046 877 3392, satu.linkola@lansimetro.fi

Tapiolan metroaseman metrolaituri. Laiturialueen katosta löytyy 108 valaisinkupua, jotka toimivat akustisena vaimentimena. Laiturilla matkustajia tervehtii Emma-patsas.

Hagalund

Aalto yliopisto -metroaseman alakatto on Corten-terästä.

Aalto-universitetet

Keilaniemen metroaseman laituritasolla on Grönlund & Nisunen -taiteilijakaksikon valoputkista koostuva taideteos.

Kägeludden

Den nya östra ingången till Idrottsparkens metrostation öppnad

Den östra ingången till Idrottsparkens metrostation öppnades för passagerarna lördagen 29.2.2020. Planen var ursprungligen att Idrottsparkens station endast skulle ha en huvudingång. Länsimetro Oy vill kontinuerligt förbättra passagerarupplevelsen på sina åtta metrostationer. Utifrån respons från passagerarna har nödutgången till Bågparkens parkeringsgarage nu konverterats till en andra ingång. Detta kommer att underlätta för alla som reser i riktning till och från Bågparken.

Stationens västra ingång är öppen som vanligt. Precis som västmetrons övriga stationsingångar är den nya ingången planerad med tillgänglighet i åtanke. Den nya ingången har markeringen C på HRT:s skyltar.

Byggandet av den nya ingången förutsatte bland annat konstruktionsförändringar som krävdes av myndigheterna samt tekniska förändringar i metrons system. Förändringarna planerades och genomfördes omsorgsfullt för att garantera en fungerande och säker ingång och att systemen fungerar ihop med metrons övriga system. Vid byggandet beaktades även säkerhetskrav som medfördes av att metron var i drift.

Läs mer om Idrottsparkens metrostation

Första miljöredovisningen klar för västmetroprojektet mellan Mattby och Stensvik

Länsimetro Oy har i miljöredovisningen för avsnittet Mattby–Stensvik kartlagt miljökonsekvenserna i samband med tunneldrivningen och bygget av de fem stationerna (Finno, Kaitans, Sökö, Esboviken och Stensvik) samt Mossbergets depå åren 2014–2019.

Miljökonsekvensbedömningen inkluderar uppföljning av byggarbetets effekter på grundvatten, sättning, ytvattennivå, jordmån, vattenförbrukning och avloppsvattenhantering under byggtiden, biodiversitet samt damm och buller från byggarbetsplatserna.

Brytningsentreprenaderna inleddes 2014 och slutfördes under 2018. Därefter fortsatte projektet med byggentreprenader på stationerna och i bantunneln som kommer att pågå fram till 2023.

Miljöredovisningen utgör en rapport om brytnings- och byggarbetet 2014–2019 beträffande:

  • Råvaruförbrukning: sprängämnen, kemikalier, bränsle och betong
  • Energiförbrukning
  • Koldioxidavtryck
  • Uppkomst och utnyttjande av stenmaterial
  • Uppkomst av avfall och avfallshantering
  • Effekter på grundvatten, marksättning, ytvattennivå och jordmån
  • Vattenförbrukning och avloppsvatten
  • Biodiversitet
  • Damm
  • Buller
  • Intressenter och intressentdialog, feedback, miljökrav

Länsimetro främjar materialeffektivitet

I egenskap av byggherre uppmuntrar Länsimetro Oy sina entreprenörer att eftersträva bästa möjliga materialeffektivitet. Materialeffektivt byggande sparar naturresurser och minskar avfallsmängden, vilket även bidrar till lägre koldioxidutsläpp. Till exempel genom att utnyttja datamodellering i projekteringsarbetet och planeringen av olika arbetsmoment och materialinköp kan man undvika tilläggsbeställningar och onödig lagring på arbetsplatsen.

Ett sätt att förstå den enorma byggvolymen är antalet bergförstärkningsbultar som behövdes under brytningsfasen. Tunnlarna förstärks vid stationerna med cirka sex meter långa bergförstärkningsbultar. Enligt uppgifter från våra entreprenörer motsvarar bultarna som användes i genomsnitt en sträcka på 100 km per entreprenad. Då en bult är i genomsnitt sex meter lång motsvarar detta ungefär avståndet mellan Helsingfors järnvägsstation och Tavastehus.

Rapporten bedömde även sprängstenstransporternas miljökonsekvenser. Om man räknar ihop transportsträckorna för all sprängsten från både stationer och arbetstunnlar tur och retur får man en sammanlagd transportsträcka på 10 664 900 km. Det motsvarar ungefär 267 varv runt jorden.

 

Byggmaterialen står för 72 % av koldioxidavtrycket

Rapporten visar även att merparten (72 %) av koldioxidutsläppen för projektet Mattby–Stensvik fram till slutet av 2019 skapades av olika typer av material, följt av sprängstens- och avfallstransporter (13 %) och bränsle (9 %). Omkring hälften av koldioxidavtrycket fram till slutet av 2019 uppkom under brytningsarbetet och hälften under byggfasen. De totala koldioxidutsläppen fram till slutet av 2019 uppgick till 90 800 tCO₂.

Grundvatten och flygekorrar

Resultaten fastställer även att projektets byggarbeten inte haft någon märkbar effekt på vattenkvaliteten i grundvattenrören. Uppföljningspunkterna som mäter sättning i byggnader har på många platser legat under mätnoggrannheten. Inga förändringar som avviker från det normala har upptäckts i ytvattennivån i Hannusträsket.

Viktiga habitat för flygekorren har identifierats i närheten av banlinjen i Finno, Kaitans och området Esboviken–Sökö. Dessa områden har beaktats i stationsplaneringen och byggprojektet har inte hotat flygekorrarnas livsmiljö. Metroschakten i området är placerade för att minimera störningarna. Förbindelser mellan trädtopparna, som utgör flygekorrarnas viktigaste sätt att röra sig, har bevarats.

Intressenter spelar en viktig roll

Samarbete med olika intressenter har spelat en viktig roll i projektet. De viktigaste intressenterna ur miljösynpunkt är boende, företag och andra aktörer i närheten av byggområdet, byggföretagen, beslutsfattarna och ägarna, olika myndigheter samt den egna projektpersonalen.

Den som vill lämna synpunkter på Mattby–Stensvik-projektet kan ringa vårt responsnummer eller fylla i en blankett på webbplatsen. Vi behandlar och svarar på alla meddelanden. Responsen som kommit in har lett till ett antal åtgärder, bland annat kontroll av potentiella skador, effektivare städning av byggplatserna samt nya riktlinjer för arbetet efter klagomål om buller.

Miljöredovisningen uppdateras under åren 2020–2023.

Läs miljöredovisningen (på finska, pdf)

Mer information:

Miljöchef Kati Vesikallio, e-post kati.vesikallio(at)lansimetro.fi

Västmetrons stationer vann belysningspris

Belysningen på västmetrons stationer vann pris för tredje gången. Belysningen på den första fasens åtta stationer vann pris för årets belysningsdesign 2019 i Finland och har dessutom tidigare fått två internationella erkännanden – Lighting Design Awards: Highly Commended och LIT Awards: Winner.

Tapiolan asema
Elegant samspel mellan ljus och arkitektur på stationen i Hagalund.

Västmetrons stationer vann förstapris i innebelysningsserien i tävlingen Vuoden valaistuskohde 2019.

Belysningshelheten för västmetrons första fas och dess åtta stationer (Drumsö, Björkholmen, Kägeludden, Aalto-universitetet, Hagalund, Idrottsparken, Ängskulla och Mattby) designades av VALOA design. Helhetsansvaret för arkitekturen innehades av arkitektbyrån CJN och stationernas arkitektur ritades av Helin & Co, ALA architects och Esa Piironen samt APRT och HKP. Insinööritoimisto Tauno Nissinen Oy ansvarade för belysningens elkonstruktion. Elentreprenör var Are. Ljuskonstnärer som deltog projektet var Tommi Grönlund och Petteri Nissinen (Kägeludden) samt Lighting Design Collective Oy och Helin & Co (Drumsö).

Arkitektur, konst och ljus ger metrostationerna en egen identitet

I tävlingen bedömdes bland annat hur belysningen matchar användningsändamålet och den arkitektoniska helheten. Ett kriterium var hur belysningen ökar trivseln i området och smälter in i den omgivande miljön.

– En viktig aspekt är hur man på västmetrons stationer integrerat ljus och arkitektur i en harmonisk helhet. Varje metrostation har en egen identitet som skapas av samspelet mellan arkitektur, konst och ljus. Belysningens roll är noggrant genomtänkt och resultatet är en diskret men arkitektoniskt framstående lösning som fungerar väl i passagerarnas vardag. Återkommande belysningsmotiv, en tillräcklig ljusnivå som inte bländar och belysningsarmaturernas integrering i omgivningen ger ett högklassigt intryck, berättar belysningsdesigner och CEO Roope Siiroinen från VALOA design.

– De arkitektoniska belysningslösningarna på västmetrons stationer är ett spännande avsteg från hur belysningen brukar se ut på metrostationer. Den eleganta miljön får passagerarna att känna att man förutom funktionella aspekter även tagit hänsyn till deras trivsel i planeringen, konstaterade juryn i sin motivering.

I bedömningen ingick dessutom hur väl belysningen uppfyller moderna belysningstekniska krav, användning av kreativa lösningar samt ekologiska aspekter. Läs mer om Vuoden valaistuskohde 2019 (på finska).

Vinnarna publicerades onsdagen 5.2. på elmässan Sähkö Valo Tele AV 2020 i Jyväskylä. Som vinnare kommer västmetrons belysning även att delta i Nordic Lighting Design Awards. Vuoden valaistuskohde är en tävling som arrangeras vartannat år av Finlands Ljustekniska Sällskap r.f. och har separata kategorier för utomhus- och inomhusbelysing. Tävlingen lyfter fram de bästa projekten som genomförts av finländska belysningsdesigners och fastighetsägare.

Läs mer om västmetrons stationer.

Plattformsgolvet på Björkholmens station renoveras – stationen stängd över sommaren

Plattformsgolvet på Björkholmens metrostation renoveras sommaren 2020 på grund av sprickor som upptäckts i golvets mosaikbetong. Sprickorna påverkar inte stationens användning, men trots det vill Länsimetro åtgärda problemet snarast möjligt. Därför kommer plattformens golvytor att renoveras 1.6–5.8.2020.

Björkholmens station kommer att vara stängd medan arbetet pågår för att få renoveringen gjord så snabbt som möjligt. På så sätt kan störningarna som orsakas begränsas till sommarsäsongen, då passagerarantalet är mindre.

Vi beklagar olägenheten som detta medför för passagerarna. Renoveringen genomförs effektivt och säkert, utan att störa den förbipasserande metrotrafiken och på så kort tid som möjligt. Arbetet utförs i tre skift. Stationens hissar och ingångshall används av byggarbetarna under renoveringen. Metrotågen passerar ständigt byggplatsen på båda sidor medan arbetet pågår. Arbetet har planerats med hänsyn till metrotrafiken.

Björkholmens station hade 2019 i genomsnitt 2 100 passagerare per vardag. I juni 2019 var vardagsgenomsnittet cirka 1 500 passagerare. Under veckosluten var passagerarantalet lägre än genomsnittet både på sommaren och på vintern. Nästa station, Drumsö, hade på årsnivå ett genomsnitt på 12 200 passagerare till vardags, medan antalet i juli var 9 200.

HRT kommer att öka antalet bussturer från Enåsens och Storsvängens områden till Drumsö metrostation medan arbetet pågår. Passagerarna kan även åka med linje 104, som går från Drumsö station längs Drumsövägen till Gäddvik. I Hanaholmen i Esbo kan dessutom bussarna som går längs Västerleden vid rusningstid även användas under sommaren. HRT ger ut mer detaljerad information om alternativa linjer under våren på hsl.fi/koivusaari2020 och informationen kommer senare även att finnas i Reseplaneraren.

Björkholmens station stod klar 2016 och öppnades för trafik i november 2017.

Mer information:

Länsimetro:s responsnummer  (mon–fre klockan 9–15.): 050 377 3700

Helsingforsregionens trafik HRT: trafikarrangemang och passagerarinformation: hsl.fi/koivusaari2020