Vanliga frågor

Frågor om byggandet och ägandet av västmetron

Varför blev den första fasen försenad?

Varför har västmetron kortare plattformar än den gamla metron?

Får alla plats i tåget?

Vilken roll har Länsimetro Oy i den första fasens trafik?

När blir metron till Stensvik klar?

Hur långt har byggarbetet på den andra fasen kommit?

Varför byggs metron ända till Stensvik?

Hur mycket kostar andra fasen?

Hur lång tid tar resan från Stensvik till Helsingfors?

Kan inte västmetrons andra fas byggas ovan jord i stället?

Var hittar jag information om biljetter och metrotrafiken till Mattby?

Hur kommer ingångarna till Idrottsparkens station att se ut?

Vad ingick i myndighetsgranskningarna inför driftsättningen?

Vad ingår i driftsättningstesterna?

Hur har tillgängligheten för synskadade beaktats på västmetrons stationer?

Varför blev den första fasen försenad?

Förseningen berodde på att man inte hade reserverat tillräckligt med tid för slutskedets arbeten och för driftsättningen. Västmetron är inte bara Finlands största infrastrukturprojekt, utan också ett krävande projekt i fråga om husteknik och automation. Det fanns ingen erfarenhet av någon driftsättningsfas i ett så här omfattande och komplext projekt. Driftsättningsfasen med sina tester och myndighetsgranskningar gick smidigt, men krävde mycket mer tid och arbete än väntat av alla parter.

Läs även: Så byggdes första fasen

Varför har västmetron kortare plattformar än den gamla metron?

Ägarföretaget Länsimetro Oy ägs av Helsingfors och Esbo städer. Helsingfors stad tog beslut om att automatisera metron 2006 och projektplanen för västmetrons första fas blev klar 2008. Plattformslängden fastställdes i projektplanen som godkändes av ägarna, det vill säga Esbo och Helsingfors. I samband med projektplaneringen beställde Helsingfors stad kapacitetsutredningar, som lyfte fram möjligheten att ändra plattformslängden till att motsvara längden för två vagnpar. I praktiken innebar detta att plattformarna förkortades från 135 till 90 meter.

Bakgrunden till beslutet finns att läsa på Helsingfors stads webbplats (på finska).

Att förlänga plattformarna på västmetrons stationer eller använda längre tåg är inte praktiskt, för en förlängning av plattformarna skulle innebära betydande strukturella förändringar och i många fall kräva fullständig ombyggnad av stationen, då man till exempel skulle bli tvungen att expandera utrymningsvägarna avsevärt. Att förlänga plattformarna och använda längre tåg skulle även kräva modifiering av stationernas serviceutrymmen, branddörrar, spårbytesplatser, växlar och signaler med mera. Ombyggnadsarbetet skulle vara omfattande och sannolikt innebära ett flerårigt avbrott i metrotrafiken.

Metrons service och kapacitet kan förbättras bland annat genom att förkorta turintervallet, vilket är möjligt genom att utveckla signalsäkerhetssystemen. Internationellt är automatisering av metrotrafiken ett vanligt sätt att öka kapaciteten. På kortare sikt kan trängsel i metron undvikas med enklare åtgärder, såsom kompletterande busslinjer.

Svar på insändare: Inte praktiskt att förlänga stationsplattformarna

Får alla plats i tåget?

Metrons nya styrsystem driftsattes i december 2012. Ett nytt ställverk gör det möjligt att köra med 2,5 minuters intervaller, där minimiintervallet tidigare var 4 minuter. HST övergick till ett intervall på 2,5 minuter i augusti 2016.

Då västmetron började trafikera övergick hela metron till 90 meter långa tåg med två vagnpar. I rusningstid kör tågen med 2,5 minuters intervaller, och då används 96 vagnar under en timme jämfört med tidigare 90 vagnar. Samtidigt förbättras servicenivån då tåget går oftare.

Allteftersom antalet passagerare ökar behövs ytterligare kapacitet. HST ansvarar för metrotrafiken och HRT planerar och upphandlar kollektivtrafiken i sitt område.

Vilken roll har Länsimetro Oy i den första fasens trafik?

Länsimetro Oy har till uppgift att bygga, äga, upprätthålla och utveckla sin del av metrosystemet, banan och stationerna västerut från Gräsviken. Helsingfors stad, närmare bestämt Helsingfors stads trafikverk (HST), ansvarar för ägandet och utvecklingen av banavsnittet och stationerna från Gräsviken österut.

Som ägare av metrosystemet och infrastrukturen har Länsimetro Oy till uppgift att se till att metrosystemet och stationerna utgör en säker miljö under hela sin livscykel.

Banan och stationerna överläts till HST 3.10.2017 inför trafikstarten. Banan och stationerna inklusive tekniska system ägs dock fortfarande av Länsimetro Oy. HST rapporterar enligt överenskommelse till Länsimetro Oy om banans och stationernas användning samt relaterade service- och underhållsarbeten.

HRT (Helsingforsregionens trafik) planerar och upphandlar kollektivtrafiken i sitt område, godkänner tariff- och biljettsystemen samt biljettpriserna, ansvarar för marknadsföringen av kollektivtrafiken och för passagerarinformation, organiserar biljettförsäljningen och ansvarar för biljettkontroller. HST (Helsingfors stads trafikverk) ansvarar för metrotrafiken och för banans och stationernas drift och underhåll.

När blir metron till Stensvik klar?

Enligt projektplanen kommer sträckan Mattby–Stensvik att överlåtas till operatören 2023. Esbo stadsfullmäktige godkände den preciserade projektplanen 19.3.2018.

Hur långt har byggarbetet på den andra fasen kommit?

Byggarbetet pågår på samtliga fem stationer och banlinjen mellan Mattby och Stensvik. Schaktningsarbetet slutfördes 2018 och underskred budgeten med 14 miljoner euro.

Ett stationsbygge börjar längst ner med tunnelstommen. Därefter kommer hustekniska arbeten och installation av ett flertal avancerade tekniska system. Till sist slutförs stationens ytor. Stomarbetet har slutförts och hustekniska arbeten inleddes på alla byggplatser i slutet av 2019. För mer information om arbetsmomenten, klicka på Byggande uppe i menyn. På Mossbergets depå pågår redan hustekniska arbeten.

Byggandet av tunneln börjar med konstruktionslager och betongkonstruktioner, som följs av el- och VVS-arbeten. I slutskedet sprids makadam ut på banan och på den placeras sliprarna. Därefter kan hjulburna fordon inte längre köra i tunneln. Sist installeras spåren och strömskenan som sköter banans strömförsörjning. De viktigaste pågående arbetena på banlinjen är gjutnings-, armerings- och betongarbeten samt hustekniska arbeten.

Varför byggs metron ända till Stensvik?

Metron är en investering som förbereder Esbo för den tillväxt som urbaniseringen medför långt in i framtiden. Esbo kommer att växa med 70 000 nya invånare fram till år 2050. Fungerande kollektivtrafik gör vardagen smidigare och skapar förutsättningar för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar tillväxt. Då metron byggs under jord kan området ovanför användas effektivt. Att placera tjänsterna där människor rör sig är det bästa sättet att garantera en fungerande resekedja.

Hur mycket kostar andra fasen?

Esbo stadsfullmäktige godkände den preciserade projektplanen för projektet 19.3.2018. Den preciserade kostnadskalkylen för byggprojektet uppgår till 1 159 miljoner euro. Dessutom tillkommer eventuella kostnadsstegringar under byggtiden och finansieringskostnader. Schaktningsarbetena på avsnittet Mattby–Stensvik underskred budgeten med cirka 14 miljoner euro. Uppdaterade kostnadsuppgifter återfinns här.

Hur lång tid tar resan från Stensvik till Helsingfors?

Uppskattade resetider:

Stensvik–Mattby ca 10 min.
Stensvik–Hagalund ca 15 min.
Stensvik–Järnvägstorget ca 29 min.
Stensvik–Hagnäs ca 31 min.
Stensvik–Östra centrum ca 43 min.

Kan inte västmetrons andra fas byggas ovan jord i stället?

Båda alternativen undersöktes i projekteringsfasen. Beslutet blev dock att sträckan Mattby–Stensvik byggs under jord och båda tunnlarna och alla stationer har redan schaktats.

Storleken på en modern metrostation är cirka 20 000 m², varav merparten utgörs av tekniska lokaler som är osynliga för passagerarna. Då banan och stationerna byggs under jord kan områdena på marknivå användas för bland annat bostäder och annat byggande. Esbo stad utvecklas och växer i närheten av metrostationerna och området ovanför metron behövs för att möta den växande stadens behov. Metrolinjen går genom ett tätbebyggt bostadsområde och stationerna finns vid viktiga knutpunkter nära olika tjänster. Ett alternativ på marknivå skulle medföra omfattande och dyra vägbyggnadsarbeten, såsom broar och tunnlar. En metro på marknivå skulle även försvåra biltrafiken och orsaka trafikstockningar samt innebära svårigheter för cyklister och fotgängare. Även med den nuvarande lösningen har det varit svårt att hitta plats för de delar av metron som finns ovan jord, exempelvis ingångar och schakt, i den tätt bebyggda stadsmiljön. Dessutom är det mycket lättare att ordna anslutningsparkeringar och bussterminaler för underjordiska stationer än för lösningar ovan jord.

En underjordisk metro är också mer driftsäker, då förhållandena är desamma oavsett årstid. Att linjen ställvis skulle gå på marknivå är heller inte möjligt, eftersom det skulle innebära fler tunnelöppningar. Fler tunnelöppningar gör det svårare att reglera temperaturen i tunneln. Av bangeometriska orsaker skulle även höjdskillnaderna utgöra ett problem.

Om metron gick ovan jord skulle andra fasen dessutom gå genom ett skogsområde med flygekorrar, där det inte är tillåtet att bygga.

Var hittar jag information om biljetter och metrotrafiken till Mattby?

HRT (Helsingforsregionens trafik) planerar och upphandlar kollektivtrafiken i sitt område, godkänner tariff- och biljettsystemen samt biljettpriserna, ansvarar för marknadsföringen av kollektivtrafiken och för passagerarinformation, organiserar biljettförsäljningen och ansvarar för biljettkontroller. Frågor som rör passagerartrafiken besvaras av HRT. HST (Helsingfors stads trafikverk) ansvarar för metrotrafiken.

Projekt Västmetron ansvarar för byggandet av banan och stationerna för både den första fasen (Gräsviken–Mattby) och den andra fasen (Mattby–Stensvik). Den första fasens bana och stationer överläts till HST 3.10.2017. Länsimetro Oy äger dock fortfarande stationerna och banan. HST ansvarar för metrotrafiken och hanterar stationernas och banans drift och underhåll samt rapporterar om detta till ägaren, det vill säga Länsimetro Oy. HST trafikerar på två linjer från Nordsjö till Mattby och från Mellungsbacka till Hagalund. HST äger metrotågen, spårvagnarna och stadscyklarna. HRT beställer trafiken.

Hur kommer ingångarna till Idrottsparkens station att se ut?

Planen var att Idrottsparkens station skulle ha en ordinarie huvudingång som placerades i öst-västlig riktning för att underlätta trafiken i samband med större idrottsevenemang, då stationen måste ha säker kapacitet för ett mycket större antal passagerare än normalt. I januari 2019 fattades ett beslut att öppna en ytterligare ingång från Bågsträngens riktning som ursprungligen var avsedd som utrymningsväg. Att bygga om utrymningsvägen till en allmän ingång förutsätter bland annat tillgänglighetsrelaterade förändringar. Ombyggnadsplanen är klar och arbetet påbörjades hösten 2019.

Vad ingick i myndighetsgranskningarna inför driftsättningen?

Esbo och Helsingfors räddningsverk testade och godkände säkerhetssystemens funktion, varefter de två städernas byggnadstillsynsmyndigheter godkände stationerna och bantunnlarna för passagerartrafik. HST granskade metrotrafikens bantekniska säkerhetssystem med tillhörande signaler och detektorer. Tillsynsarbetet bestod i praktiken av att godkänna hundratusentals elektroniska dokument. Även räddningsmyndigheterna granskade metrons säkerhet. Byggnadstillsynen i båda städerna gav sitt godkännande till att öppna metron för passagerartrafik 22.9.2017.

Vad ingår i driftsättningstesterna?

Innan metron togs i drift utfördes olika tester och en gemensam provdrift gjordes för att säkerställa att metron fungerar planenligt. Innan den sista testfasen, det vill säga provkörningen, testades systemet av samtliga systemleverantörer. Västmetron har sammanlagt 52 olika system. Även Länsimetro Oy utförde funktionstester. Därefter utfördes en gemensam provdrift på flera dagar per station för att garantera metrons säkerhet och samspelet mellan de olika systemen. Provdriften började vid Aalto-universitetets station i oktober 2016 och fortsatte hela vintern och våren på de övriga stationerna. Testerna på stationerna i Ängskulla och Mattby slutfördes i maj 2017. Information om tidtabellen gavs ut kontinuerligt allteftersom testerna framskred.

Hur har tillgängligheten för synskadade beaktats på västmetrons stationer?

Västmetrons stationer har försetts med likadana markeringar som varnar för perrongkanten som på de befintliga stationerna i Helsingfors. Sommaren 2017 bjöd Länsimetro Oy in synskadade representanter till en tillgänglighetsbesiktning, där de uttryckte sin synpunkt om att varningsmarkeringarna borde förbättras både på de nya och de befintliga stationerna.

För att garantera säkerheten för synskadade passagerare har HST och Länsimetro Oy nu kommit överens om att komplettera den gula varningsremsan som går på en meters avstånd från kanten med en tydligare markerad list eller remsa.

Den befintliga metrons renoverade stationer samt västmetrons nya stationer har dessutom upphöjda reflekterande golvmarkeringar för att leda synskadade användare.

Mer information:

Länsimetro rakentaa (blogg på finska)

Twitter

Facebook

Instagram