Månad: maj 2017

Länsimetro Oy:s bolagsstämma hölls den 23 maj kl. 13.00–13.55 i Hagalund i Esbo. Bolagsstämman godkände bokslutet och revisionsberättelsen för 2016. Bolagsstämman beviljade styrelsemedlemmarna och verkställande direktören ansvarsfrihet.

Efter bolagsstämman kl. 14 behandlade Länsimetros styrelse på sitt möte tidsschemat för idrifttagningen av västmetrons första etapp Gräsviken–Mattby. Samprovdriften har blivit klar på sträckan Drumsö–Ängskulla. Två test återstår i Mattby. Testkörningarna av västmetron har slutförts. I juni börjar myndighetsgranskningarna. Metrotrafiken kan i enlighet med den tidigare planen börja i september. HRT fattar beslut om när trafiken börjar och när övergången till anslutningstrafik sker. En kostnadsprognos för sträckan Gräsviken–Mattby presenterades för styrelsen.

Styrelsen godkände slutredogörelsen och kostnadsfördelningen mellan Idrottsparkens metrostation och Bågparkens parkeringsanläggning.

Styrelsen godkände ett förslag om genomförande av en släckningsväg under västmetrons andra skede i samband med Finno station på det sätt som Västra Nylands räddningsverk förutsätter. I projektplanen från 2012 har ingen släckningsväg specificerats. Kostnaderna för släckningsvägen uppgår till 1 092 837 euro.

Verkställande direktören fick fullmakt att konkurrensutsätta och lyfta ett lån på 50 miljoner euro i den bank som lämnat den bästa offerten och att underteckna de handlingar som hänför sig till lånelyftet för etappen Mattby–Stensvik. Dessutom fick verkställande direktören fullmakt att lyfta ett lån på högst 53 miljoner euro för etappen Gräsviken–Mattby i den bank som lämnat den bästa offerten och att underteckna de handlingar som hänför sig till lånet.

Nästa möte hålls den 12 juni.

Mer information:

Länsimetro Oy, verkställande direktör Ville Saksi, tfn 040 823 2086

Styrelseordförande för Länsimetro Oy, Olli Isotalo, tfn 050 593 3359

Mediekontakter: Kommunikationsdirektör Satu Linkola, tfn 046 877 3392

”Hur äter man en elefant?” Det frågade sig HST:s infrastruktur- och materieldirektör Artturi Lähdetie i en tweet 8.5. Lähdetie avsåg HST: s idrifttagning av västmetron – när metron är klar för Länsimetros del och testningarna är slutförda, gör HST en granskning av stationerna.

Övertagandet av respektive station har enligt HST:s underhållsdirektör Toni Jurva skett från och med februari–mars. Det praktiska ansvaret för bl.a. banström och säkerhetsanordningar har HST haft redan från hösten, allt från det att provkörningarna började.

Varje station granskas separat på plats.

”Våra sakkunniga går igenom hela stationsanläggningen – de offentliga utrymmena, personalutrymmena och teknikutrymmena – och gör observationer, dokumenterar och informerar Länsimetro. Utgångspunkten för granskningen är att se hur helheten fungerar: servicen och underhållet av objektet i fråga, metrotrafikens tillförlitlighet och naturligtvis säkerheten”, säger Jurva.

Testkörningarna avslöjar brister som annars skulle kunna upptäckas först flera år senare.

Före den egentliga överföringen av stationerna till HST görs en ny granskning där tidigare gjorda observationer och eventuella brister granskas.

”I testkörningarna har framkommit olika större och mindre brister att korrigera, vilket visar att testningarna varit viktiga. Mot slutet har det inte längre framkommit så mycket som behöver åtgärdas. Vid testkörningarna har man också kunna testa undantagssituationer där det uppstått oförutsägbara fel som kanske inte hade kommit fram förrän först efter några år”, säger infrastruktur- och materialdirektör Lähdetie.

HST har tagit del av de egentliga utrymmena redan i drygt ett år, så man rör sig rutinerat på stationerna. Också nästan all systemutbildning har kunnat genomföras upp till två gånger.

”Övertagandet av banavsnitten inleds per stationsavsnitt när stationerna blivit klara. Den egentliga överföringen av besittningen till HST äger rum när också den sista stationen inklusive serviceområde har mottagits.”

Västmetrons projektkontor flyttar den 29 maj 2017 från Hagalund till Olars, närmare byggarbetsplatserna för den andra fasen av västmetron.

I fortsättningen kan du kontakta oss

• Per telefon (mån.-fre. kl. 9-15): 050 377 3700
• Via det elektroniska responssystemet

 

Schaktningen av den andra fasen av Västmetron från Mattby till Stensvik framskrider. Sträckan får fem nya stationer, dvs. Finno, Kaitans, Sökö, Esboviken och Stensvik. I Mossberget byggs en underjordisk metrodepå för HST:s behov.

Det andra fasens projektorganisation flyttar till gemensamma lokaler i Olars i Esbo i slutet av maj. Projektets nyckelaktörer fås under samma tak: myndigheter, planering, byggande, ekonomi, kvalitet och riskhantering samt övriga funktioner.

Utifrån läror och erfarenheter från fas ett betonas i byggandet särskilt att göra tillsammans, ansvar, säkerhet, innovation och kvalitet samt en smidig vardag för metropassageraren.

Målen har klargjorts

Målen för fas två av projektet har klargjorts i projektworkshoppar och dessa styr allt görande i fas två.

”Vi vill bygga en metro som förbättrar det dagliga livet för invånarna och ger valuta för varje satsad euro. I allt vad vi gör betonas en öppen kommunikation med alla intressegrupper och transparens. Vi har ett ansvar gentemot skattebetalaren”, betonar Länsimetro Oy:s vd Ville Saksi.

Målet är att bygga en metro som ger passagerarna bekvämlighet i vardagen. En tydlig rutt och täta turer säkerställer att passagerarna inte behöver titta på tidtabellen. Metron är ett tillförlitligt kommunikationsmedel som tar dig snabbt till din destination. Stationerna placeras på de platser där människorna passerar, nära till tjänsterna.

Syftet är att metroinvesteringen ska betala tillbaka sig själv. Den är en lönsam och hållbar investering av hög kvalitet. I byggandet söker vi innovativa lösningar och samtidigt stimulerar byggandet hela Finlands tillväxt.

Andra fasen byggs tillsammans. Informationsflödet måste vara öppet i alla riktningar. Bra jobb belönas, så allas mål är att få metron klar i tid. Metron byggs ansvarsfullt och säkert. Arbetarskyddet är aktuellt varje dag och metrons driftsäkerhet och säkerhet är även internationellt sett av toppklass. Ansvarsfullheten betonas även gentemot skattebetalaren; tidtabellen och budgeten håller och kommunikationen är öppen och transparent.

 

På det orangea byggplatsstaketet kikar en rosa panter bakom bokstavskombinationen. På byggplatsstaketet i Kaitans fästs ett cirka åtta meter långt verk som skapades av graffitikonstnären Last en lördag i maj under stadsevenemanget KERAPIA i Kera i Esbo.

Kera är nu ett industriområde, som efter några år kommer att se annorlunda ut: på området har planlagts bostäder, service och affärslokaler. KERAPIA omvandlade en övergiven industribyggnad till ett stadslaboratorium redan nu – under evenemanget fylldes Kera av bl.a. dansföreställningar, rap-musik och en dagboksklubb. Hula-hula-dans fick intresserade också prova på i en verkstad.

Arrangörer var Helsingfors universitet och Aalto-universitetets tvärvetenskapliga kurs Tilapioneerit, vars syfte var att studera stadsutveckling med en deltagande metod.

”Evenemanget gick mycket bra, och också vädret var gynnsamt, inte ett moln syntes på himlen. Det fanns gott om besökare, platsen besöktes på dagen av cirka 500 gäster och på kvällen av 250 till”, säger Arttu Antila, evenemangsarrangör som studerar vid Helsingfors universitet.

Antila anser att kursen som kombinerade föreläsningar och evenemangsproduktion var en lyckad upplevelse.

”Vi lärde oss en hel del om stadsutveckling och evenemangsproduktion både ur Esbo stads och ur evenemangsföretagares synvinkel”, säger han.

Antila koordinerade genomförandet av den graffiti som målades under evenemanget – men först gällde det att skaffa plywood som bakgrund för graffitin och en samarbetspartner. Kursdeltagarna kontaktade företaget Länsimetro.

”Länsimetro har redan tidigare haft graffiti på sina staket, och både västmetron och KERAPIA hämtar på sitt sätt citykultur till Esbo. Vi ansåg att Länsimetro skulle vara rätt sorts samarbetspartner ”, säger Antila.

På Länsimetros kontor gavs idén grönt ljus, och man enades om att verket efter evenemanget placeras på byggplatsstaketet i Kaitans.

”Konstverket piggar i övrigt upp ett enfärgat staket, och vi har också märkt att färdiga verk förebygger skadegörelse”, säger övervakaren Pentti Väyrynen, som välkomnar verket till byggplatsen.

Även till andra byggplatser längs västmetron ska det komma graffitiverk under våren. I maj genomförs i Stensvik två graffitiverkstäder i samarbete med konstnären Emilio Mäkipää och ungdomslokalen i Sökö och graffiti kommer också att finnas på staketet i Mattby i början av sommaren.

Samprovdriften på Idrottsparkens station är genomförd och godkänd.

Denna vecka testas systemsamverkan i Ängskulla och Mattby vid elva olika brandsituationer bl.a. i hisshallen, biljetthallen, på plattformen och i olika delar av bantunneln. Testerna i anslutning till elavbrott och översvämning är genomförda och godkända.

Arbetet har kontinuerligt skett i samarbete med olika myndigheter och i början av juni övergår man till myndighetskontrollfasen i idrifttagningen. Samtidigt bereds överlåtelsen av stationerna och banan till HST.

Enligt bedömningen i detta ögonblick skulle metrotrafiken kunna inledas i september. När det gäller busstrafiken skulle en övergång till anslutningslinjerna ske tidigast i mitten av oktober, och tills dess följer bussarna till södra Esbo och Drumsö de nuvarande linjerna parallellt med metrotrafiken.​ HRT avgör när trafiken ska inledas.

 

Ändstationen för västmetrons andra fas byggs i Stensvik. På arbetsplatsen Stensvik utförs för närvarande tunnelschaktningar av vilka redan cirka 95 procent är klara och resten slutförs i maj–juni 2017.

I närheten av Sjöröken 1 inleds veckorna 19–20 en cirka tre månader lång pallbrytning vid Stensvik station. Schaktningsarbetena vid Stensvik station beräknas vara slutförda i sin helhet i augusti–september 2017. Än så länge märks effekterna av arbetena även i närheten av Sjöröken 1.

För närvarande utförs schaktning på arbetsplatsen och förstärkningsbultning i de östra bantunnlarna och schakthallen i väst. I det östra och västra rulltrappsschaktet utförs schaktbrytning och installeras förstärkningsbultar. Båda rulltrappsschakten har öppnats till markytan. I den östra banväxlingshallen utförs slutlig sprutgjutning av betong som förstärkningsåtgärd.

När schaktningsarbetena slutförts kommer en slutbesiktning att göras i de fastigheter som finns inom en radie på 150 meter från schakten. Då går man igenom de eventuella effekterna av schaktningsarbetena. I fastigheten Sjöröken 1 görs besiktningen i början av hösten. Det kommer ett särskilt meddelande om det när tidpunkten närmar sig.

I Västmetrons uppföljningstjänst (seuranta.lansimetro.fi) kan du följa med hur brytningarna framskrider.  Redan brutna tunnlar visas med grön färg och stationerna med rött.

Provkörning av rökevakueringsfläktar genomförs onsdag 10.5.2017 i Drumsöstationens östra schakt, med början klockan 18. Provkörningarna fortsätter under samma kväll, och under denna tid kan man tidvis höra surrande från västmetrons schakt. Vi beklagar eventuella bullerstörningar.

Rökevakueringsfläktarna används i en nödsituation eller i samband med underhåll, för att blåsa bort rök från underjordiska utrymmen genom schakten ut i uteluften.

Totalt har 32 rökevakueringsfläktar installerats på sträckan Gräsviken–Mattby.

Mer information:

Västmetrons responsnummer (mån.–fre. kl. 9–15): 050 377 3700

På första skedets stationer på Västmetron utförs nu de sista testerna – i vilka även ingår de räddningsövningar som redan har genomförts på Hagalunds och Björkholmens stationer. Senast i tur stod Drumsö, där räddning övades i slutet av april under fyra dagar med en styrka på totalt åtta räddningsenheter och cirka 30 brandmän.

”Innan den egentliga övningen inleds körs ett metrotåg till en på förhand bestämd plats antingen på stationen eller i en tunnel och rökmaskinerna och räddningsdockorna placeras ut på sina platser. Vi går igenom scenariot för räddningssituationen och övningens skeden”, berättar ledande brandmästare Jani Pitkänen vid Helsingfors räddningsverk om övningens inledning.

Metrobränder är sällsynta i världen

Under övningen i april var scenariot en brand i en metrovagn på stationen.  Totalt sex dockor skulle räddas. Tre räddades från tågets sista vagn, två från den andra vagnen och den sista från metrons utrymningsgång.

”Övningarna är till 75 procent testningar av de tekniska systemen och till 25 procent kurser för våra brandmän. Vi testar så brett som möjligt den tekniska utrustningen som stöder räddningsverksamheten och försöker hitta eventuella dolda fel”, säger Pitkänen.

Räddningsövningarna ordnas på alla stationer innan stationerna tas i bruk.

”Metrobränder är i själva verket mycket sällsynta även i ett globalt perspektiv. Vi över nu för en situation där antingen ett tekniskt fel eller någonting annat plötsligt leder till en häftig brand i ett metrotåg”, berättar Pitkänen.

Rökventilationen avlägsnar röken

Under övningarna skapas ett så verklighetstroget brandläge som möjligt så att räddningsverket får möjlighet att testa stationens funktion och sina färdigheter. I början av övningen pumpar rökmaskiner ut vit övningsrök på plattformarna. Röken är ofarlig för människan men hindrar effektivt sikten – snart ser man inte längre andra ändan av plattformen.

Småningom fyller röken även den på stationen inkörda metrovagnen, från vilken dockorna ska räddas.

Det egentliga larmet aktiveras av HST:s metroförare, som deltar i övningen. Snart ekar alarmet på stationen på tre språk, finska, svenska och engelska: använd närmaste utrymningsväg, följ de gröna utrymningsskyltarna.

Samtidigt startas den automatiska rökventilationen, som snabbt skingrar rökridån. Vatten strömmar ur munstycken på båda sidorna av vagnen när det för metrotåget skräddarsydda släckningssystemet aktiveras.

Ut via rulltrapporna eller evakueringshissarna

Dörrarna till rulltrapporna stängs automatiskt när larmet går – passagerarna kan ta sig ut via dem men genom att stänga dörrarna försöker man hindra röken från att spridas från plattformen. Endast rulltrapporna uppåt fungerar för att ingen av misstag ska kunna ta sig nedåt mot branden.

I räddningsarrangemangen har man även tänkt på personer med nedsatt rörlighet – evakueringshissar finns i båda ändarna av stationen så att de som inte kan använda rulltrapporna kan ta sig upp i trygghet. När larmet går förflyttar sig hissen automatiskt till den våning där det brinner och dess dörr öppnas först i den säkra utgångsvåningen.

Brandmännen har också tillgång till en separat hiss avsedd för räddningsbruk.

Räddningsdockorna väger som riktiga människor

I övningarna fungerar dockor som patienter, som först förs till ett säkert utrymme utom räckhåll för branden – i detta fall finns utrymmet bakom dörrarna till rulltrappsområdet, där det inte finns någon rök.

”Här behövs bärhjälp”, säger en brandman i radiotelefonen medan han bär en docka. Dockorna motsvarar riktiga människor, de väger 70–80 kg. I övningen deltar minst två brandmän i bärandet av en docka.

Brandmännen säkrar att dockorna hålls på bårarna med remmar som riktiga patienter. Det finns ändå ingen tid att förlora eftersom laminerade informationslappar som har fästs på dockorna berättar att vissa av patienterna är allvarligt skadade.  På plats finns även akutvårdspersonal, som skulle hjälpa till i en verklig situation.

Brandmännen lyfter raskt upp bårarna och bär dem mot evakueringshissarna. Dessa är också nära, alldeles intill rulltrapporna.

Även räddning i tunneln övas

När dockorna har fåtts tryggt in i hissen och stationshallen, är läget på plattformen redan lugnt. Röken har skingrats och i kontrollrummet överlägger man om via vilket av metrons schakt röken ska vädras ut. I en verklig situation skulle ambulanserna komma emot till stationen, nu omringas den redan av räddningsverkets fordon.

Till slut gås övningen igenom tillsammans med alla deltagare. Brandmännen tar av sig hjälmarna och fokuserar på att lyssna på Jani Pitkänen, som har lett övningen.

”Sammantaget gick allt bra, tack till er alla”, avslutar Pitkänen.

Mera information

Västmetrons responsnummer, 050 377 3700