Nyheter

Perttu Tavia (DI) har börjat som projektingenjör i västmetro-projektet. Tavia jobbar med ingångarna som byggs i Mattby och Hagalund på sträckan Gräsviken- Mattby. I Hagalund byggs Havsvindsvägens södra ingång och bussterminalen. Byggandet hänger starkt ihop med det tredje stadiet av köpcentret Aino som håller på att byggas.  I Mattby kan man börja använda den västra nedgången där den övriga byggnationen på området framskrider.

Till Tavias uppgifter hör dessutom att granska garantier och koordinera hustekniska jobb i entreprenaderna.

Tavia arbetade tidigare i sex år vid Lemminkäinen Infra Oy (numera YIT Infra Oy) och har erfarenhet från såväl Helsingfors Olympiastadion, Nordsjö hamns tunnel som Mattby metrostation.

“Ända sedan studietiden har mitt mål varit att se så mycket som möjligt av byggbranschen. Jag är glad över att jag nu får se dessa arbeten ur olika synvinklar, jag vet redan nu mycket om projektet, men nu är jag på beställarsidan”, säger Tavia.

Utöver den egentliga entreprenaden får Tavia också delta i planeringsstyrning och upphandling.

“Jag får se projektets hela livscykel”, gläder sig Tavia.

Nya medarbetare har börjat i Västmetro-projektet: Heli Niesniemi som projektingenjör, Juha Mäkipirtti som övervakare vid bygget av Finno station, Jari Järvinen som elexpert vi Finno station, Anna-Stina Tähkävuori som projektingenjör vid Stensvik station.

Heli Niesniemi jobbar med upphandlingar. Upphandlingarna för de olika byggnadsskedena av Västmetron är indelade i entreprenader och underleverantörer, såsom för hissar och rulltrappor. I sitt arbete koncentrerar sig Niesniemi på underleverantörernas sidoentreprenader.

Niesniemi, som är diplomingenjör från Aalto-universitetet studerar också juridik vid Helsingfors universitet.

“Det är bra med juridiska kunskaper i det här jobbet. I mina studier har jag fördjupat mig i konkurrensrätt och offentlig upphandling, så därför är jag bekant med upphandlingslagstiftningen. Detta är på så sätt ett drömjobb, att jag kan kombinera kunskaper från båda examina”, säger Niesniemi som ska slutföra sina studier till rättsnotarie.

Niesniemi har tidigare jobbat hos entreprenören NCC där hon avancerade från byggarbetsplatsen till funktionär. Sedermera har hon varit med i många projekt i Sweco PM:s tjänst.

“När jag fick chansen att hoppa på metroprojektet gick jag ivrigt med. Detta är ett unikt och högst intressant projekt som har stora effekter på människornas vardagliga liv”, säger Niesniemi.

Nybyggande och långvarig plats intresserade

Byggnadsingenjör Juha Mäkipritti jobbar som övervakare på Finno station. Han övervakar att entreprenören följer planer och avtal och bygger på ett bra sätt.

Mäkipirtti har 4,5 års erfarenhet av övervakning från Demaco Oy. Han har bl.a. övervakat byggen av sjukhus, skolor, servercentraler och köpcenter. Tidigare jobbade han mer än 20 år i ledningsuppgifter vid YIT:s bostadsproduktion.

“Jag är intresserad av nybygge, och det är metron ju också. Jag tycker också om långvariga projekt och att bygga stationer har många likheter med att bygga stora köpcentra”, säger Mäkipirtti.

Erfarenheter från Singapore och Italien till västmetron

Elexpert Jari Järvinen jobbar för västmetroprojektet som konsult vid byggnadsbyrån HJT. Tidigare har han varit husteknisk chef inom projektledning för byggen av affärslokaler vid Skanska och varit med och bygga raffinaderier för Neste Jacobs som byggplatschef och övervakare.

Järvinen har sammanlagt en mer än 30 år lång erfarenhet från elbranschen. I karriären ingår även ca fem år utomlands då Järvinen jobbade med ett kraftverksprojekt i Thailand och ett oljeraffinaderi i Singapore. Raffinaderiet planerades i Italien där Järvinen också bodde.

“Västmetron intresserade eftersom detta är ett så stort och långvarigt projekt. Jag har tidigare också varit med i stora projekt, så detta kändes passligt.”

Metron är en del av framtidens trafiksystem

Anna-Stina Tähkävuori återvänder till projektet efter moderskapsledighet. Hon har varit med i projektet sedan 2012 inom styrning av planeringen. Metron blev bekant redan tidigare då hon jobbade på en byggarbetsplats för sprängning i YIT:s tjänst. Nu fortsätter jobbet som projektingenjör i den lokala organisationen i Stensvik.

Tähkävuori sköter bl.a. om att Stensviks stationsbygge håller tidtabellen, följer upp kostnader och kvalitetsgranskning. När entreprenaden kommer igång går en del av arbetstiden åt till tätt samarbete med entreprenörerna.

Tähkävuori är utbildad ingenjör i byggnadsteknik (YH) och studierna fortsätter vid sidan om jobbet i form av studier inom trafikbranschen för högre yrkeshögskoleexamen vid Tavastehus yrkeshögskola. Tähkävuoris studieinriktning är framtidens trafiksystem, i studierna funderar man på t.ex. hur digitalisering och automation samt trafiktjänster kommer att påverka mobiliteten i framtiden..

“Metron är på sitt sätt en del av framtidens trafik. Västmetron är en ypperlig plats att lära sig, för här får man se så mycket olika delområden inom bygge samt hur ett storprojekt framskrider”, säger Tähkävuori.

På Västmetrons arbetsplats i Sökö påbörjas schaktning för entrén mot Övergårdsvägen samt rivningsarbete som föregår schaktningen. Förberedelserna för byggarbetena blev klara redan i december genom trafikarrangemangen på Övergårdsvägen.

De avvikande trafikarrangemangen gör att en del av parkeringsplatserna vid Övergårdsgränden försvinner. Ersättningsplatser har iordningställts vid Gårdsvinkeln.

I nästa fas bygger man arbetsplatsstängslet och etablerar arbetsplatsområdet.

Rivningen av det så kallade Puotitalo-huset börjar efter mitten av mars. Uppskattningsvis i mitten av maj påbörjar man framställningen av en spontvägg, vilket orsakar bullerstörningar. I slutet av maj påbörjas schaktningen av den egentliga entrén, och detta varar till slutet av juni.

Information om varje arbetsskede lämnas separat i takt med att arbetena fortskrider och tidsschemat blir mer detaljerat.

Mer information:

Kalliorakennus-Yhtiöt Oy: arbetsledare Meeri Kaartinen, tfn 050 3411970

Västmetrons responsnummer (må–fr kl. 9–15): 050 377 3700

Joni Kukko (byggnadsingenjör, AMK) har börjat som projektingenjör för Kaitans station i Västmetro-projektet.

Projektet befinner sig i upphandlingsfasen och Kukko påbörjar sitt arbete med att gå igenom entreprenad- och offertdokumenten. När byggarbetena för stationen har påbörjats kommer han att ses oftare också på arbetsplatsen.

”Förutom uppgifterna på arbetsplatsen ingår det i mitt arbete bland annat fakturering och uppföljning av tidsschemat”, säger Kukko.

Till Västmetro-projektet kommer Kukko från Skanska, där han arbetade som produktionsingenjör och i arbetsledningsuppgifter under totalt fyra år. Han deltog bland annat i byggandet av Drumsö metrostation.

”Mitt tidigare arbete var mycket arbetsplatsinriktat, och därför är arbetet som projektingenjör en betydande förändring för mig. Nu får jag arbeta med uppgifter som ännu mer motsvarar min utbildning, och det här är just den rätta platsen att utföra dem”, säger Kukko som i sina ingenjörsstudier har specialiserat sig på projektadministrering och produktion.

Tidigare har Kukko följt byggverksamhet från entreprenörens håll, och nu väntar han på att se verksamheten ur beställarens perspektiv.

”Jag har övervägt uppgifter på byggherresidan redan tidigare, och jag blev intresserad när denna möjlighet dök upp. Jag förväntar mig framför allt att utvecklas och växa som ingenjör. Här får man se allt möjligt, det är ett så stort projekt”, säger Kukko.

Claes Stigzelius (DI) har börjat som platschef vid västmetroprojektet den 1 januari 2018. Stigzelius är platschef för Finno station på sträckan Mattby-Stensvik.

“Som platschef leder jag byggentreprenaden tillsammans med byggchefen. Jag till exempel för avtalsförhandlingar med entreprenörerna och under byggarbetets gång har jag tät kontakt med dem. När byggandet börjar tillbringar en allt större del av min dag på byggarbetsplatsen.

Stigzelius kommer närmast från Sweco PM:s andra projekt. Före det arbetade han i cirka 20 år som företagare med konsultation inom byggnadsentreprenad som sin specialitet. Under karriärens gång har han medverkat i byggen som t.ex. Biltemas och Plantagens affärer.

“Västmetron är en ny form av utmaning för mig, för det är ett så stort projekt. Det är fint att lära sig hur en så här stor organisation fungerar”; säger Stigzelius.

Under sin första månad vid västmetron har Stigzelius satt sig in i projektet genom att delta i möten och bekanta sig med byggplanerna – och med de andra västmetroarbetarna.

“Det verkar vara en bra och avslappad arbetsgemenskap, där man får vara sig själv”, säger Stigzelius.

Över en halv miljon dokument och närmare tusen användare – om man lade A4-pappersarken i västmetrons informationsportal efter varandra skulle de nå från Helsingfors till Rovaniemi.

Vid ett megaprojekt är informationshantering eller hantering av informationen i informationshanteringen i nyckelställning, säger Ulla Valtonen, direktör för livscykel- och riskhantering för Västmetron.

”Informationshantering kan vara intressant, lätt, utmanande eller omöjligt – beroende på vilken form hanteringen tar. Det finns fortfarande många pappersarkiv eller separata elektroniska system”, säger hon.

Valtonen ville lösa informationshanteringen för västmetron på ett annat sätt. Hon har tillsammans med projektingenjör Timo Mankki utarbetat en informationsportal för västmetroprojektet som samlar all informationshantering under projektets livscykel. Ansvarig för det tekniska förverkligandet är Viasys VCD Oy.

”Vår utgångspunkt var att informationshanteringen måste vara enkel och i första hand tjäna underhållet av metron. Informationsinnehållet måste kunna uppdateras och vara pålitligt och ingen information får försvinna i något skede av livscykeln. Informationen omfattar alla delar av metron: banans strukturer, stationerna, schakten, arbetstunnlarna och de tekniska systemen”, säger Valtonen.

Unikt system

Utarbetandet av informationsportalen inleddes år 2010. Resultatet är ett unikt system som inte finns någon annanstans.

”Då vi började utarbeta portalen saknades ett system som innehöll all den information vi behövde, från bergsteknik till banteknik, för att inte tala om den omfattande maskinparken för de tekniska systemen. Vår utgångspunkt vid utvecklingen av portalen var att systemet senare skulle kunna användas även för andra användningsändamål, kanske till och med i bästa fall som en servicebok för exempelvis en isbrytare”, säger Valtonen.

Informationsportalen användes första gången inom produktionen 1.9.2017 då Gräsviken–Mattby-delen av västmetron stod klar. Portalen kan anses vara helt klar då metrons andra skede till Stenvik slutförs.

Informationsportalen bistår vid användning

Informationsportalen samlar all information om västmetron: planer, granskning och godkännande av planer, tillsyn av överensstämmelse med bestämmelser hos byggprodukter och material samt anvisningar för användning och underhåll, övervakning av entreprenadernas framskridande och arbetsprestationer och konstaterande av övervakning av ibruktagning och mottagande med kontrolldokument.

Framför allt har informationsportalen utarbetats för underhållet av metron.

”Det viktigaste är själva användningstiden. Planeringen och byggarbetet tar ungefär tio år i anspråk medan den elektroniska servicebokens livscykel är tio gånger längre, lika lång som för själva metron”, säger Valtonen.

Informationen sorteras redan från början utgående från service och underhåll. Den kan senare hittas i portalen med geografisk information – sökkriterier som kan användas är t.ex. station, stolpe, rum, våning eller t.o.m. en enskild maskin.

Serviceinformation samlas även in under användningen. Ägarna av infrastrukturen för västmetron får rapporter ur serviceboken om förverkligandet av service och underhåll i praktiken. Med systemet tryggas alltså även passagerartryggheten.

”Serviceboken innehåller information om bl.a. själva fastigheterna och de tekniska systemen, såsom VVS-system och överbyggnader; strömskenor, spår och säkerhetsanordningar”, säger Valtonen.

Var som helst, när som helst

Användarvänlighet har tagits i beaktande vid utformningen av informationsportalen: det enda som krävs är internetuppkoppling och portalen kan användas på bordsdator, surfplatta och smarttelefon. Riktig information ska vara tillgänglig genast vid serviceobjektet och kvittering av en serviceåtgärd eller tillägg av en ny åtgärd kan göras genast på plats och ställe.

”Alla åtgärder ska förses med en individuell namn- och tidsstämpel. Informationen ska beskriva de åtgärder som genomförts i praktiken”, säger Valtonen.

Portalen och serviceboken används via användargränssnitt som är skräddarsytt enligt arbetsroll. Flera olika samarbetsinstanser kan ta del av informationen.

”Såväl västmetrons planerare och entreprenörer som stadens tillsynsmyndigheter och exempelvis räddningsverk har tillgång till informationsportalen. De har alla tillgång till den information som berör dem själva oberoende av var de befinner sig, det enda som krävs är en fungerande internetuppkoppling”, säger Valtonen.

Kalliorakennus-Yhtiöt Oy utför ytterligare schaktning som ingår i schaktningsentreprenaden för västmetrons station och bantunnel i Stenvik från januari 2018 till uppskattningsvis juli 2018.

Vid schaktningen förlängs bantunnlarna med cirka 70–80 meter mot väst från den nuvarande entreprenadgränsen i enlighet med trafikoperatören HST:s behov och en förbindelse mellan tunnlarna byggs.

Schaktningen av förbindelsen mellan tunnlarna kan i enlighet med bullertillståndet utföras vardagar mellan klockan 7.00 och klockan 22.00. Schaktmassorna kan även lastas och forslas bort på lördagar mellan klockan 9.00 och klockan 22.00.

Mer information

Västmetrons responsnummer (mån.–fre. kl. 9–15): 050 377 3700

Byggplatsens journummer (24/7): 050 342 2461

95 procent av schaktningen i det andra skedet av västmetron från Mattby till Stenvik är slutförd – schaktningsentreprenaderna är alltså nästan slutförda. Snart är det dags för schaktningsentreprenörerna att lämna byggarbetsplatserna och för maskinerna att lämna tunnlarna. Tunnlarna inväntar byggarna av banan och stationerna.

Hur ser byggarbetsplatserna ut efter schaktningen?

”De sista arbetsskedena för schaktningen är konsolideringsbultning, täckdikning och sprutbetongering. Allt detta har att göra med konsolideringen av tunnlarna och utförs givetvis under hela schaktningsentreprenaden. Sprutningen utförs för tak och väggar i överenskomna områden”, säger Pentti Väyrynen som övervakar schaktningsentreprenaden vid Kaitans station.

Ingen sprutning utförs för tunnelns nedre del – för denna del är schaktningens sista arbetsskeden fyllning med sprängsten och utjämning av botten. Ytan med sprängsten möjliggör senare då byggarbetet påbörjas att man rör sig i tunnlarna med bl.a. betongbilar och andra fordon som används på byggarbetsplatsen.

”Avslutningsvis granskar vi bottnarna och säkerställer att kanalerna har schaktats grundligt. Kanalerna kommer senare att förses med kommunal teknik, såsom vattenledningar och elkanaler”, säger Väyrynen.

Efter utjämningsarbetet utförs avslutningsvis en besiktning av schaktningsbyggarbetsplatsen, med vilken man konstaterar att arbetet är slutfört. Med besiktningen säkerställs bl.a. att el- och pumpningssystemen fungerar inför byggnadsentreprenaden.

”Då man kommer upp ur tunnel i slutet av schaktningsentreprenaden känns det naturligtvis bra att man blivit klar och att arbetet kan fortskrida”, säger Väyrynen.

Från schaktning till byggarbete: betong är grunden för allt

Efter schaktningen inleds underhållsskedet i tunnlarna – pumpnings- och elsystem underhålls i tunnlarna fram till att byggnadsentreprenören väljs och entreprenörens arbetare anländer till byggarbetsplatsen.

Byggnadsentreprenaden inleds med att byggarbetsplatsen grundas. På byggarbetsplatsen byggs bl.a. baracker. De första egentliga arbetsskedena är bl.a. påfyllnad av marken, byggnation av avlopp och betonggjutningar för detektorer. Utanpå detektorerna konstrueras sedan väggar, golv och tak.

Väyrynen fortsätter efter schaktningsentreprenaden vid Kaitans station med att övervaka byggarbetet vid samma station. Detta har han erfarenhet av, eftersom han varit en del av västmetroprojektet sedan ungefär tre år tillbaka då han övervakade bygget av Drumsö station och Björkholmens station.

”Byggskedet är bekant för mig och jag tar mig ivrigt an en ny entreprenad”, säger Väyrynen.

För styrelsen presenterades läget gällande den ekonomiska slututredningen för västmetrons första fas Gräsviken-Mattby. Den ekonomiska slututredningen pågår. Inom första fasen byggs ännu Hagalunds södra ingång och Mattby västra ingång. Byggandet av båda ingångarna sammanlänkas med tidtabellerna för övriga byggprojekt som pågår. I Hagalund kommer ingången att placeras nära Ainoa 3 som byggs som bäst och i Mattby nära hotellet som byggs i så kallade Tunnparken.

För styrelsen presenterades en lägesöversikt om drift och underhåll för västmetrons första fas Gräsviken-Mattby. Länsimetro Oy överlät stationer och spår till HST 3.10.2017 för inledande av trafik.  Åtta stationer och spåret inklusive tekniska system förblev i Länsimetro Oy:s ägo. HST rapporterar enligt avtal till Länsimetro Oy om användningen av spår och stationer och om service- och underhållsarbeten på dessa.

För styrelsen presenterades bonussystemet i projektets andra fas Mattby-Stensvik.

En lägesöversikt gällande den andra fasens riskhantering presenterades för styrelsen.

Nästa möte hålls den 28 februari.

Ytterligare information:

Länsimetro Oy, verkställande direktör Ville Saksi, tfn 040 823 2086

Styrelseordförande för Länsimetro Oy, Olli Isotalo, tfn 050 593 3359

Mediekontakter: Kommunikationsdirektör Satu Linkola, tfn 046 877 3392

Janina Lempinen (automationsingenjör, YH) började som underhållschef inom Västmetro-projektet den 8 januari 2018.

Lempinen övervakar servicen och underhållet på stationer och bana på västmetrons första fas mellan Gräsviken och Mattby. Banan och stationerna överläts till HST den 3 oktober 2017 för inledande av trafik, men åtta stationer på sträckan samt banlinjen med sina tekniska system förblev i Västmetro Ab:s ägo.

Till Lempinens uppgiftsområde hör därför att övervaka och utveckla underhållet av stationerna och de tekniska systemen i samarbete med HST.

Lempinen övergick till västmetron från HST, där hon arbetade som teknisk disponent. Hon har också erfarenhet av VR, där hon arbetat som husteknisk expert och teknisk disponent fram till 2015. Hon är således insatt i verksamhetsmiljöer och fastigheter för spårtrafik.

“Västmetron verkade intressant med tanke på karriärens och min egen utveckling. Västmetrons system är moderna och tekniskt mer avancerade än på stammetron och de ger möjlighet att ta del av utmanande och mångformiga systemhelheter”, säger Lempinen.

Lempinen inleder sitt arbete genom bekanta sig med olika avtal och besöka metrostationerna på plats.