Byggentreprenaden för Stensviks metrostation medför berggrävning vecka 30

Västmetrons byggentreprenad i Stensvik inbegriper sprängningsarbete för en kanal vid Sjuhavsleden under veckan som börjar 22.7.

Vi bygger vatten- och avloppslinjer, vilket kräver berggrävning för en kanal vid Sjuhavsleden. Det handlar om vatten- och avloppsanslutningar till Stensviks metrostation och linjer för Esbo stads kommunalteknik. Vi bygger brand- och bruksvattenledningar, dag- och avloppsvattenledningar inklusive brunnar åt staden. Dessutom bygger vi en ny fjärrvärmeledning.

Arbetet försiggår vid Sjuhavsleden i omedelbar närhet av Stensvikstorgets ingång på de delar av arbetsplatsen som ligger ovan jord. Berggrävningen äger rum vardagar kl. 7–18.

I sin helhet blir arbetet med vatten- och avloppsanslutningarna för metrostationen och kommunaltekniken för Esbo stad färdigt före utgången av oktober.

Vi beklagar eventuella olägenheter.

Mer information:

Jour, Skanska Infra Oy: 050 402 3044
Västmetrons responsnummer (må–fr kl. 9–15): 050 377 3700

 

Föregångare inom design baserad på informationsbärande modellering – XR-pilotprojekt för rökventilation i metron slutfört på våren

Västmetron vill vara en föregångare i design som bygger på informationsbärande modellering. För närvarande diskuterar företaget användningsmöjligheterna för virtuella verktyg i XR (Extended Reality). Tanken är att verktygen ska komplettera den VR-teknik som redan idag är vanlig inom branschen och göra det möjligt att studera exempelvis en planerad metrostation i tre dimensioner redan innan den byggs.

”XR-tekniken inför ett tillägg i en färdig designmiljö. Därför talar man om en utvidgad verklighet. Vid planeringen av Västmetron genomförde vi ett pilotprojekt där en del av rökventilationssystemet framställdes som en miniatyrmodell i en virtuell rökledningscentral. Den är i det närmaste identisk med den verkliga central som vi bygger. I pilotprojektet använde vi visirteknik som lät oss använda en högre upplösning än normalt i den virtuella verkligheten. Användarna kan se vad som händer om de startar rökventilationssystemet, och hur det fungerar när det gäller”, säger Jarkko Aittoniemi, planeringschef för Västmetroprojektet.

Pilotprojektet för rökventilationen genomfördes för att åskådliggöra hur XR-tekniken fungerar – under sommaren kommer man att diskutera hur tekniken kunde användas i större omfattning, och på hösten bestämmer man vilka idéer som ska genomföras.

Enligt planerna ska XR-tekniken i huvudsak användas i utbildningssyfte inom metroprojektet – med hjälp av den kan man på ett åskådligt sätt se den färdiga metron inklusive tekniska system innan det egentliga banavsnittet är utbyggt.

”Detta gör det möjligt att inleda utbildningen för driftsättningsfasen redan innan infrastrukturen är klar. Därmed kan vi vinna fördelar i fråga om tidtabeller och kostnader”, säger Aittoniemi.

”Metron är ett komplext och storskaligt infrastrukturobjekt. Det valda rökventilationssystemet i bantunneln som valdes för pilotprojektet kräver ett flertal styrfunktioner, och rökventilationen sträcker sig över ett stort område. XR-modellen låter oss gestalta den komplexa helheten oavsett begränsningarna i den fysiska miljön”, säger Mikko Mauro, brandsäkerhetsexpert inom metroprojektet.

Aittoniemi och Mauro tror att inslaget av XR-teknik kommer att öka i byggprojekt framöver. Olika aktörer, till exempel Europeiska rymdorganisationen ESA, tillgodogör sig redan idag av tekniken i sina projekt. Pilotkonceptet för Västmetron har utvecklats i samarbete med Teatime Research Oy.

”Det har funnits intresse för vårt pilotprojekt även utomlands; bland annat metroprojektet i Köpenhamn har varit i kontakt med mig”, berättar Aittoniemi.

 

Betonggjutning och elementleveranser inleds vid bygget av Kaitans metrostation

Vid Kaitans metrostation inleds betonggjutning och elementinstallationer under veckan som börjar den 1 juli. Arbeten ovan jord utförs vid den kommande ingången till metrostationen från Kaitansvägen (Kaitansvägen 6) samt den reserverade ingången vid Ivisnäsberget (Hannusberget 5).

Metrostationens bärande konstruktioner byggs av betong. En del av betongen transporteras till platsen som färdiga element och en del som fabriksbetong som gjuts på plats. Betongarbetena medför ökad trafik på byggarbetsplatsen, i huvudsak betongbilar kör längs Kaitansvägen och Hannusberget.

Arbeten som orsakar buller utförs under normal arbetstid från måndag till fredag mellan klockan 7 och 18. Tysta arbeten kan även utföras vid andra tider. Transporter av betongelement och betonggjutning pågår i cirka två månader från och med vecka 27.

Mer information: Ari Larikka, arbetssäkerhetschef, YIT Rakennus Oy, tfn 050 440 3011, ari.larikka(at)yit.fi
Västmetrons responsnummer (må–fr kl. 9–15): 050 377 3700

Ström till stationen

Projektchefen med ansvar för elarbetena på stationen håller i trådarna för elentreprenaden och ansvarar för att 19 olika entreprenader framskrider enligt tidtabell. Metrostationens hela verksamhet är beroende av el. Sökö metrostation, arbetsplatsen för Niko Manninen, projektchef med ansvar för strömförsörjningen, finns mitt i Sökö centrum.

– Elentreprenaderna kan inledas när stationens stomkonstruktioner har färdigställts nu på våren 2019. Betongväggarna måste vara uppställda och färdiga för att vi ska kunna montera kabelrännor på vilka elkablarna ligger, säger Manninen.

Först installeras stigarledningarna som kopplas till stora elcentraler. Därefter installeras mindre gruppledningar som förser enskilda enheter med ström. Elektrifieringen framskrider enligt område, från stationens nedre del uppåt. Färdiga områden testas samtidigt som elarbetena fortskrider.

Grundläggande kabeldragning fortsätter nästan fram till att byggentreprenaden har slutförts. Utöver den egentliga elentreprenaden omfattar entreprenaden i Sökö 19 olika arbeten i anslutning till el, entreprenader gällande säkerhetsanordningar, byggnadsanimation och flera entreprenader i anslutning till regleranordningar, som bland annat styr stationens byggnadstekniska system, såsom ventilation.

– I sig är el enkelt, men vi skulle inte klara oss utan den. I praktiken är nästan alla metrons funktioner beroende av el, säger Manninen.

Det är Manninens uppgift att följa upp tidtabellen för 19 olika entreprenader, arbetets kvalitet och hur arbetena kan sammanpassas i entreprenaden för Sökö station.

– Jag måste ha koll på läget för alla 19 entreprenader, men vid behov kan jag kontrollera något i planerna. Det finns 700 stycken i elektroniskt format. Jag är ju inte ensam – vi är ett utmärkt team och löser
problemen tillsammans, säger Manninen.

Niko Manninen. Foto: Kimmo Häkkinen

Forskning på toppnivå i Bioruukki – i väntan på metro till Stensvik

I Stenvikområdet i Stensvik fokuserar man på forskning inom framtidens bio- och energiekonomi och företagande. VTT är den första stora aktören i området och dess pilotfabriker finns endast 300 meter från Stensvik metrostation.

I de gamla tryckerihallarna mitt i Stensvik genomförs europeisk toppforskning inom bio- och energiekonomi. De tio meter långa hallarna som år 1982 färdigställdes som tryckeri för Otava används nu av VTT som pilotfabrik: den första enheten med fokus på biobränslen flyttade till Bioruukki år 2015. Därefter tillkom bearbetning av textilfibrer och biomassa och år 2020 färdigställs ännu
en ny pilotfabrik inom kemisk industri.

– Renoveringen var arbetsdrygt. I princip fanns endast väggarna kvar när utrymmet byggdes om för forskningsarbete, berättar Mika Härkönen, utvecklingschef för VTT:s pilotfabriker.

Biorukkis pilotcenter kan beskrivas som något mellan ett laboratorium och industriell tillverkning. När projekten kommer till Bioruukki har de redan lämnat laboratoriefasen, men innan man fattar dyra investeringsbeslut i industriell tillverkning samlar man in information om tillverkningsprocessen. På så sätt kan man minska produktionsriskerna och sparar både tid och pengar.

– Avsikten är att först genomföra ett småskaligt test om vad som är smart och först sedan inleda industriell tillverkning. Kommersialiseringen av industriella processer är tidskrävande, men man har redan genomfört experiment – på Finlands 100-års jubileum var Sirpa Pietikäinen klädd i en festklänning som var tillverkad av återvinningsfibrer producerade i Bioruukki av avfall av bomull, berättar Antti Ruuska,
Co-Creation Manager, specialiserad på byggande av smarta miljöer, från VTT.

Foto: Kimmo Häkkinen

Expert inom konstruktionsteknik med i planeringen – erfarenhet av stora projekt

Atte Heiskanen (ingenjör, högre YH-examen) har börjat som projektingenjör i västmetroprojektet. Heiskanen arbetar i projekteringsorganisationen för Sökö station och hans uppgifter omfattar bl.a. samordning av konstruktionslösningar och olika branscher, såsom samordning av arkitektur- och byggnadskonstruktion, uppföljning och koordinering av tidtabeller i samarbete med projektledningsentreprenören.

Heiskanen har tidigare arbetat som projektledare på Sweco Rakennetekniikka Oy och bl.a. medverkat i projekten för köpcentret Redi och Olympiastadion.

”Stora projekt har mycket gemensamt, t.ex. samordningsutmaningarna. Det är också mycket information att hålla reda på och många inblandade parter”, säger Heiskanen.

För Heiskanen innebär flytten till västmetroprojektet att han får arbeta med ett snäppet större projekt.

”Jag sökte med till västmetroprojektet för att jag var redo för mer ansvar. Jag ville gå från detaljplansnivån till större helheter”, säger han.

Metrobygget intresserar också Heiskanen för att han ser metron som framtidens transportlösning.

”Av miljöskäl måste det finnas olika transportalternativ i framtiden, och de ska kunna kombineras. Man kan ofta ta sig smidigt till metrostationen exempelvis med cykel”, säger han.

Heiskanen har arbetat med projektet från och med våren 2019 och upplever att han blivit en i gänget.

”Mitt första intryck var att det finns mycket kunskap, erfarenhet och trevliga kollegor i projektet”, säger han.

Heiskanen besöker också byggarbetsplatserna regelbundet – byggnadskonstruktionen fortsätter även under bygget och planerna finslipas tillsammans med entreprenören. Dessutom ordnas planeringsmöten med konstruktörer och olika samordnings- och planeringsmöten hålls tillsammans med projektets övriga parter.

”Besöken på byggarbetsplatserna ger trevlig variation”, säger Heiskanen.

Vatten- och avloppskopplingar samt fjärrvärmearbeten inleds vid bygget av metrostationen i Stensvik

Vatten- och avloppskopplingar samt fjärrvärmearbeten inleds vid bygget av metrostationen i Stensvik under veckan som börjar den 24 juni. Samtidigt byggs kommunaltekniska linjer och grundläggning för den kommande gatan för Esbo stad. Vi bygger brand- och bruksvattenledningar, dag- och avloppsvattenledningar samt brunnar åt staden. Dessutom bygger vi en ny fjärrvärmeledning. Arbetet sker på Sjuhavsleden precis intill Stenvikstorgets entré.

På grund av vägbygget och de kommunaltekniska arbetena växer byggarbetsplatsen och vi tvingas fälla träd på området. Vi beklagar eventuella olägenheter.

Arbetet sker i regel på vardagar mellan kl. 7 och 18 och färdigställs innan utgången av oktober månad.

Mer information:
Jour, Skanska Infra Oy: 050 402 3044
Västmetrons responsnummer (må–fr kl. 9–15): 050 377 3700

Glasväggen vid Mattby bussterminal är färdig

Glasväggen på bussterminalen vid metrostationen i Mattby har färdigställts. Glasväggen byggdes under mars–maj vid området mellan K-Market och R-kiosken i bussterminalen för att förbättra trivseln för köpcentrets företagare och kunder.

”Slutresultatet ser ut som det ska, väggen passar in bra här”, säger Perttu Tavia som övervakat arbetet för Länsimetro Oy:s räkning.

Glasväggen planerades av arkitektbyrån HKP Oy som även planerat metrostationerna Idrottsparken, Ängskulla och Mattby samt bussterminalen i Mattby.

Väggen byggdes vid en knutpunkt för livlig trafik vid metrons ingång samt gången till bussterminalen och dess affärer.

”Samarbetet med såväl köpcentret som företagarna och kunderna fungerade bra. När utvecklingsidéer om arrangemangen under bygget framfördes beaktades de genast av entreprenören”, säger Tavia.

I synnerhet vintertid isolerar glasväggen värme och ökar på så sätt trivseln i bussterminalen. Väggens tre skjutdörrar fungerar med rörelsesensorer och öppnas när en person närmar sig. Man kan röra sig åt båda hållen genom alla skjutdörrar. Dessutom byggdes två vanliga svängdörrar i glasväggen.

Arbetet utfördes av Hermann’s Oy, Are Oy och Rakennuspalvelu Heino.

Mer information:

Västmetrons responsnummer (må–fr kl. 9–15): 050 377 3700
Perttu Tavia, västmetroprojektet, 050 378 5164
Jyrki Karihtala, Hermann’s Oy, 0400 554 988

Mari Mannila förstärker Länsimetro Oy:s organisation som ny förvaltningsdirektör

Mari Mannila (VH, jur. mag.) har börjat som förvaltningsdirektör på Länsimetro Oy.

Mannilas befattning är ny på Länsimetro Oy. Hon förstärker Länsimetro Oy:s organisation inom ägande och utveckling. Länsimetro Oy har till uppgift att bygga, äga, upprätthålla och utveckla sin del av metrosystemet, banan och stationerna västerut från Gräsviken. Som ägare av metrosystemet och infrastrukturen ser Länsimetro Oy till att metrosystemet och stationer utgör en säker miljö under hela sin livscykel. När byggprojektet avslutas ansvarar Länsimetro Oy för en infrastruktur på cirka 2,5 miljarder euro.

Mannila ansvarar för uppgifter inom bolagets förvaltning, Länsimetro Oy:s tillstånd och anskaffningar samt bolagets interna processer, såsom utveckling av dokumentationshanteringen och interna riktlinjer. Arbetsuppgifterna omfattar också medverkan i flera samarbetsgrupper, förvaltning av Länsimetro Oy:s dotterbolag och beredning av styrelsemöten.

Mannila har en bakgrund inom juridiken och har arbetat som advokat i 10 år. Hon har också beviljats titeln häradshövding. I sitt tidigare yrke har hon satt sig in i bl.a. tvistlösning, avtal och bolagsrätt, företags- och fastighetsförvärv samt byggnadstillstånds- och planläggningsfrågor.

”Jag tror att min bakgrund som jurist ger goda förutsättningar för det här arbetet. Jag är en person som kan hålla i trådarna och hantera stora helheter. I mitt tidigare arbete har jag också fått bekanta mig med byggnads- och fastighetsvärlden”, säger Mannila.

Under sina studier på Helsingfors universitets juridiska fakultet tänkte Mannila att hon först skulle skaffa sig erfarenhet på en advokatbyrå och sedan söka sig till ett jobb som bolagsjurist eller förvaltningsuppgifter.

”Det finns många jurister i liknande uppgifter som förvaltningschefer eller -direktörer. För mig är det här en helt ny miljö och jag ser fram emot att få lära mig mer om bolagets verksamhet. Västmetron är ett aktuellt och intressant projekt. Ingen har gjort exakt samma jobb tidigare, så jag kommer knappast att bli uttråkad”, säger Mannila.

Mannila har nu jobbat på Länsimetro Oy i två veckor och är glad över det mottagande hon fått.

”Det var lätt att komma till Länsimetro Oy, jag togs väl emot av arbetsgemenskapen. Jag har inte alls känt mig som en utomstående, vilket alltid är en risk när man hoppar in i något helt nytt. Början verkar mycket lovande”, säger Mannila.

Över 90 procent av de byggnadstekniska arbetena vid Mossbergets depå är klara, de hustekniska arbetena är halvvägs

På Mossbergets depå börjar de byggnadstekniska arbetena vara på slutrakan – över 90 procent är klart. De hustekniska arbetena på depån är ungefär halvvägs, vilket innebär att hela depån står klar till nästan 80 procent i maj 2019.

För Mossbergets depåfunktioner byggs två underjordiska hallar – i den ena en nattuppställningsplats för 20 tågenheter och i den andra ett serviceutrymme för tågen.

”För tillfället är de viktigaste arbetsskedena olika hustekniska arbeten – till exempel koppling och testning av apparatur. De brandavskiljande konstruktionerna som byggs i samband med hustekniken och stomkonstruktionen är ett annat viktigt och aktuellt arbetsskede”, säger Minna Alantie, projektingenjör för Mossbergets depå.

På hösten förbereds de gemensamma testerna 2020

Återstående byggarbeten är bl.a. landskapsarkitektur i depåns omgivning, stålkonstruktionsarbeten i hallarna, dörrutrustning och färdigställande av det ballastfria spåret. Kabeldragning och kopplingar görs fram till slutet av 2019.

”Under sommaren och hösten gjuts den sista betongen. Dessutom förbereds byggnadstekniska arbeten på stålplattformarna och stålkonstruktionsarbeten på servicenivåerna. På hösten förbereds också funktionstester av tekniska system och de gemensamma testerna som inleds nästa år”, säger Alantie.

Konsortiet Sammalvuori (Kalliorakennus-Yhtiöt Oy, EM Pekkinen Oy, Konevuori Oy, Aro-Systems Oy) har utfört planeringen, brytningen, uppbyggnaden och de hustekniska arbetena vid Mossbergets metrodepå. Brytnings- och byggentreprenaden inleddes år 2016 och uppskattas stå klar år 2020.