Congrid säkerställer kvaliteten och säkerheten på västmetrons byggplatser

Länsimetro Oy har valt Congrid Oy som sin partner inom kvalitets- och säkerhetskontroll för byggplatserna på sträckan Mattby–Stensvik.

Samarbetet resulterade i en lösning som ger Länsimetro möjlighet att övervaka säkerhetsläget, kvalitetsinspektionerna och situationen överlag på samtliga byggplatser i realtid. Lösningen kombinerar på ett behändigt sätt alla byggplatsfunktioner i ett enda program.

”Västmetrons andra fas består av fem stationer, 14 km banlinje och en underjordisk depå. Ett stationsbygge motsvarar ett medelstort köpcenter, som dessutom ska byggas under jord. För att hantera och övervaka en så omfattande helhet behöver vi rätt verktyg. Congrid är dessutom enkelt att använda på byggplatserna”, säger Länsimetro Oy:s byggdirektör Tero Palmu.

Samarbetet ger Länsimetro Oy möjlighet att övervaka kvalitets- och säkerhetsindikatorer för byggprojektets olika arbetsmoment i realtid.

”Vi vill hjälpa detta viktiga projekt och alla som arbetar med det att uppnå sina mål. Vi är mycket tacksamma för denna möjlighet och förtroendet som Länsimetro visat oss”, säger Congrids försäljningschef Oskar Smeds.

I ett projekt av denna storleksklass kan informationen inte vara utspridd på olika ställen.

”Vi tror att Congrid erbjuder nya möjligheter för faktabaserad projektledning, och då hundratals kunniga proffs nu arbetar med vårt program kan man förvänta sig ett förstklassigt resultat”, fortsätter Smeds.

Ny projektingenjör till Västmetroprojektet: ”En unik möjlighet att delta i ett enastående projekt”

Juha Hakulinen (DI, energiteknik) har börjat som projektingenjör i Västmetroprojektets projekteringsorganisation. Till Hakulinens uppgifter som projektingenjör hör bland annat att bistå i projekteringsledningen för Esbovikens, Stensviks och Kaitans stationer samt att samordna relaterade projekt. Dessutom hjälper han till med uppföljning av projekteringskostnader och tidsscheman för planritningar.

Hakulinen har tidigare arbetat med olika investeringsprojekt på bland annat Neste Jacobs och Sweco Industry, och har även erfarenhet av återuppbyggnads- och utbyggnadsprojekt.

”Jag blev intresserad av metroprojektet för att det ger mig värdefull ny erfarenhet. Man kan gott säga att det är en unik möjlighet att få delta i ett så enastående projekt. Arbetet är spännande och ansvarsfullt, för vi bygger en metro som ska transportera stora folkmassor och måste fungera tillförlitligt”, säger Hakulinen.

”Även miljöaspekter och energieffektivitet är integrerade delar av byggprojektet. Tågens elmotorer, stationernas ventilationssystem, rulltrappsmotorerna och många andra system behöver energi för att fungera. I metrotunneln finns luftflöden och värmeöverföring mellan olika material – energi är en gemensam nämnare för allt vi gör”, tillägger Hakulinen.

Som projektingenjör arbetar Hakulinen de flesta dagar i västmetrons Big Room.

”Jag har fått ett varmt välkomnande och alla har varit väldigt trevliga. Snart kommer jag också att få åka ut till byggplatserna”, säger Hakulinen.

 

 

 

 

 

Länsimetro Oy:s verksamhetsberättelse 2018 – byggprojektet uppnådde målen

Länsimetro Oy är ett bolag som ägs av städerna Esbo och Helsingfors. Esbo äger 84,4 och Helsingfors 15,6 procent. Bolaget har till uppgift att bygga, äga, upprätthålla och utveckla västmetron.

Byggprojektet är uppdelat i två faser: fas 1 mellan Gräsviken och Mattby och fas 2 mellan Mattby och Stensvik. Ägarstäderna har kommit överens om en kostnadsfördelning enligt principen att båda delägarna ansvarar för investeringarna och underhållskostnaderna på sin egen sida av stadsgränsen. De kostnader som inte går att fastställa enligt ovanstående princip bekostas i huvudsak i proportion till de geografiskt fastställda kostnaderna.

Den första fasens bana och stationer överläts till HST 3.10.2017. Länsimetro Oy äger metrosystemet som är i drift, det vill säga stationerna och banan inklusive tekniska system, och har ansvaret för förvaltning, utveckling och bevarande av tillgångarnas värde.

HST ansvarar för stationernas och banans drift och underhåll samt rapporterar om detta till ägaren, det vill säga Länsimetro Oy. HST ansvarar även för metrotrafiken och trafikerar på två linjer inom västmetrons område, från Nordsjö till Mattby och från Mellungsbacka till Hagalund. HST äger även vagnparken, det vill säga metrotågen.

Gräsviken–Mattby

Länsimetro Oy överlämnade stationerna och banan till HST 3.10.2017 och passagerartrafiken till Mattby inleddes enligt HST:s beslut 18.11.2017. De åtta stationerna och banan, inklusive tekniska system, ägs fortfarande av Länsimetro Oy. HST rapporterar förvaltnings- och underhållskostnaderna till Länsimetro Oy samt ansvarar för banans och stationernas användning och underhåll. Verksamheten bygger på ett samarbetsavtal mellan Länsimetro Oy och HST och styrs av olika styrgrupper för avtals-, samarbets-, teknik- och ekonomifrågor.

Under 2018 har HST och Länsimetro Oy tillsammans utvecklat underhållsprocesserna och stärkt organisationerna för underhåll och tillgångsförvaltning. Inom Länsimetro Oy ansvarar en underhållsorganisation med två underhållschefer för verksamheten. Under 2018 utvecklades en livscykelmodell för underhållet i syfte att optimera kostnaderna och arbetet med en underhållsstrategi inleddes.

På första fasens stationer i Hagalund och Mattby fortsatte arbetet under 2018 med att förbättra tillgängligheten på stationerna genom att bygga en ytterligare ingång till båda stationerna. De nya stationsingångarna i Hagalund och Mattby byggs som en del av den omkringliggande stadsmiljöns utveckling. I Hagalund är ingången en del av en köpcenterutbyggnad och en ny bussterminal, medan ingången i Mattby byggs i anslutning till ett nytt hotellprojekt och senare även en ny simhall.

Olika förbättringar har även gjorts på de andra stationerna som redan är i användning. Fem nya kiosker öppnades på stationerna under året och nya varuautomater har placerats ut. Ett flertal utvecklingsprojekt är på gång för att bland annat förbättra stationernas passerkontroll, tekniska övervakningssystem och dataförbindelser.

Mattby–Stensvik

Arbetet med Västmetrons andra fas från Mattby till Stensvik övergick under 2018 från schaktning till byggande. Vi har konkurrensutsatt byggentreprenaderna etappvis under året och byggarbetet på de fem stationerna och på banlinjen kunde påbörjas enligt tidtabellen. På Mossbergets depå har man redan kunnat inleda hustekniska arbeten. Både de tidsmässiga och de kostnadsmässiga målen uppnåddes. Schaktningsentreprenaderna underskred budgeten med cirka 14 miljoner euro.

Även de övriga projektmålen uppnåddes. Totalt 13 400 konstruktions- och genomförandeplaner togs fram under året. De viktigaste byggnadstillstånden för att kunna påbörja byggarbetena beviljades av byggnadstillsynen. Under den andra fasen genomförs sammanlagt 24 sidoentreprenader, varav 17 konkurrensutsattes under året. Upphandlingen för resterande entreprenader fortsätter fram till sommaren 2019. Arbetssäkerheten förblev på en god nivå.

I mars 2018 godkände Esbo stad den preciserade projektplanen för den andra fasen. Den justerade kostnadskalkylen för projektet uppgår till 1 159 miljoner euro, exklusive inflationsjustering och finansieringskostnader. Målet är att avsnittet på sju kilometer med fem stationer och en depå ska överlåtas till operatören HST under år 2023.

Projektet som helhet fortskrider inom ramen för kostnadskalkylen och även budgeten för byggentreprenaderna har hållit. Som helhet har budgeten även hållit för sidoentreprenaderna, även om vissa inköp överskridit och andra underskridit budgeten. Kostnadsprognoserna för projekteringen har uppdaterats.

Upphandlingen av byggentreprenader har slutförts enligt tidtabellen och även sidoentreprenaderna fortskrider som planerat.

Byggarbetet fortskrider i stort sett enligt tidsplanen. På flera byggplatser har entreprenörerna kommit i gång med arbetet senare än planerat på grund av bl.a. resursbrist eller förberedande arbeten. Dessa förseningar väntas inte påverka den övergripande tidtabellen för byggprojekten.

Bolagets ekonomi 2018

Länsimetro Oy:s löpande verksamhet finansieras med vederlag från ägarna och byggverksamheten med lån som ägarna gått i borgen för. Bolagets ekonomiska stabilitet är beroende av en tillförlitlig planering av den verksamhet som finansieras med vederlag och god framförhållning i fråga om byggprojektens finansieringsbehov.

Länsimetro Oy äger fortfarande västmetrons första fas och bekostar projektets underhålls- och lånekostnader med vederlag från ägarna. Stationerna och banan har överlåtits till HST som är operatör och underhåller metrosystemet. För sin roll som operatör får HST en ersättning av HRT.

Bolagets löpande verksamhet finansieras med ett förvaltningsvederlag från ägarna. Under 2018 samlade Länsimetro in 2,8 miljoner euro i vederlag för förvaltning och 18,8 miljoner euro för underhåll.

Bolagets totalresultat för året uppvisar en förlust. Det har två orsaker, för det första att bolagets insamlade vederlag översteg kostnaderna under 2017, vilket innebar lägre vederlagsinkomster i fjol då en del av verksamheten 2018 finansierades med överblivna medel från 2017.

För det andra betalar bolaget ännu inte låneamorteringar till fullt belopp. Därför är låneamorteringarna som finansierats med vederlag för närvarande mindre än avskrivningarna enlig plan, vilket leder till ett underskott mellan avskrivningarna och de finansiella posterna. Läget kommer att korrigeras när amorteringarna inleds under de närmaste åren och de tidigare förlusterna kan täckas.

Statsunderstödet till metrons första fas har betalats i sin helhet. Till den andra fasen har staten förbundit sig att täcka byggkostnader kopplade till jordbyggnadskostnadsindexet för högst 240 miljoner euro eller 30 procent. Andra fasens statsandelar för 2017 betalades våren 2018 och summan uppgick till 35,8 miljoner euro. Statsandelen för 2018 betalas ut våren 2019 och kommer att uppgå till 35,4 miljoner euro.

Bolagets investeringar finansieras i huvudsak med ett lån som städerna gått i borgen för. Lånebeloppet för fas 1 mellan Gräsviken och Mattby uppgick i slutet av 2018 till totalt 1 035 miljoner euro. Amorteringarna av de första lånen inleddes successivt från och med 2016.

För fas 2 mellan Mattby och Stensvik hade man vid utgången av 2018 tagit ut 305 miljoner euro i lån.

Länsimetro Oy:s syfte är inte att generera vinst för sina aktieägare. Bolaget betalar ingen dividend eller annan utdelning i de former som avses i 13 kap. 1 § 1 mom. i aktiebolagslagen.

Kontaktuppgifter:

Olli Isotalo, styrelseordförande för Länsimetro Oy

Ville Saksi, verkställande direktör för Länsimetro Oy

Det finns alltid vatten i den skandinaviska berggrunden – vatten som samlas i tunneln leds bort med dräneringsrör

Yle Uutiset rapporterade nyligen om vattenpölar på Björkholmens och Drumsö metrostationer. Att vatten sipprar in genom berget är ett helt naturligt fenomen.

”Västmetrons tunnel går genom den finska berggrunden och genom den rinner det alltid vatten. Berget formar sig efter markens rörelser och värmeutvidgning. Läckvatten förekommer i alla bergrum, särskilt i hårt skandinaviskt berg som västmetrons tunnel går genom”, säger Västmetroprojektets geologiexpert Jari Heikkilä.

I schaktningsfasen pumpas cementbruk in för att täta berget, vilket kallas för injektering. Dessutom placerar man dräneringsrör med fem meters mellanrum i tunneln för en kontrollerad avledning av eventuellt vatten som senare sipprar in från berggrunden.

Sådana dräneringsrör går från tak till golv på alla stationer och i metrotunneln. Rören leder vattnet till pumpstationer som pumpar det vidare till HRM:s nät.

HST som ansvarar för stationernas drift och underhåll installerar vid behov avdunstningskärl i taket där vattnets samlas för att sedan avdunsta.

Vattenmängden mäts genom att beräkna hur många liter vatten som läckt in under en minut längs en hundra meter lång sträcka. En normal läckvattenmängd är 5–10 liter på hundra meter. Vid behov kan berget tätas ytterligare i efterhand.

Glasvägg byggs vid bussterminalen i Mattby för att öka trivseln i köpcentret

Måndagen 11.3.2019 inleds arbetet med att bygga en glasvägg framför bussterminalens metroingång på Mattby station. Glasväggen placeras i området mellan K-Market och R-kiosken strax utanför metroingången. Avsikten är att öka trivseln i köpcentret.

Byggarbetet inleds med att sätta upp ett byggstängsel. Väggen byggs i två delar: först bredvid K-Market och sedan bredvid R-kiosken, och arbetet kommer att ta 3,5 veckor per del. När den första delen är klar flyttas stängslet och så byggs den andra delen. Arbetet tar totalt cirka 9 veckor och glasväggen väntas stå klar i maj.

Byggarbetet utförs dagtid från kl. 7 på morgonen. Väggen kommer att få tre skjutdörrar och två slagdörrar. Skjutdörrarna fungerar med rörelsesensorer.

När arbetet med den andra delen på R-kioskens sida inleds kommer HRT:s biljettautomater att tillfälligt flyttas undan och placeras framför arbetsområdet. När arbetet är klart flyttas automaterna tillbaka. Kortläsarna blir kvar på sin nuvarande plats uppe vid rulltrapporna, så betalområdet förändras inte.

Arbetet påverkar inte busstrafiken i terminalen. Passagen från bussterminalen till metron går samma väg som tidigare och passagerare som byter mellan buss och metro behöver inte gå runt området där glasväggen byggs.

Materialet transporteras till området utanför rusningstid. Arbetet utförs av Hermann’s Oy, Are Oy och Rakennuspalvelu Heino.

Mer information

Västmetrons responsnummer (må–fr kl. 9–15): 050 377 3700
Jyrki Karihtala, Hermann’s Oy, 0400 554 988

Ny projektingenjör i Stensvik – intresserad av stora projekt och gränsytorna mellan infrastruktur och byggnader

Aleksi Yletyinen (ingenjör, YH) har börjat som projektingenjör för stationsbygget i Stensvik. Som projektingenjör ansvarar han för bland annat stationsprojektets kvalitetssäkring, kostnadsuppföljning och dokumentering.

”Jag arbetar både ute på bygget och på kontoret. Jag har redan fått besöka byggplatsen i Stensvik och bekanta mig med entreprenören Skanskas organisation”, säger Yletyinen.

Yletyinen blev klar med sina studier 2018 och har en ingenjörsexamen i byggnadsteknik från yrkeshögskolan Metropolia. Före västmetron jobbade han på Destia med köpcenterprojektet REDI. Under studierna gjorde han sin praktik på bygget av Helsingfors nya centrumbibliotek Ode.

”Jag är fascinerad av stora, komplicerade projekt där man får se olika sidor av byggandet. Entreprenadformen är också bekant för mig från tidigare projekt”, säger Yletyinen.

Arbetet börjar med två veckor av inskolning i projektets byggande, ekonomi, riskhantering och kvalitetsledning.

”Metroprojektet bjuder på nya utmaningar och något som särskilt intresserar mig i projektet är gränsytorna mellan infrastruktur och byggnader”, säger Yletyinen.

Nattarbete, krävande logistik och många pusselbitar att passa ihop – så här gick det till när den nya ingången till Hagalunds metrostation testades

Den andra ingången till Hagalunds metrostation, på södra sidan, öppnas för passagerarna 4.3.2019. Samtidigt invigs en ny bussterminal för anslutningstrafik och Havsvindsvägen öppnas för trafik. Förändringarna kommer att göra livet enklare för alla som rör sig i Hagalund.

”För oss byggare innebar den andra ingången i Hagalund att metrons befintliga system behövde byggas ut till den nya ingången. Det är till exempel frågan om säkerhetsautomation, automatisk brandgasventilation och övertryckssättning, brandvarnare, sprinklers, hissar, rulltrappor och högtalarsystem”, säger projektledare Perttu Tavia från Västmetroprojektet.

Gemensamma tester säkerställer samspelet mellan säkerhetssystemen

Den nya ingången förutsätter omsorgsfulla tester av alla system: först gick man igenom vart och ett av systemen individuellt och sedan genomfördes gemensamma tester.

”Den största skillnaden jämfört med driftsättningen 2017 var att vi nu var tvungna att testa säkerhetsautomationen nattetid för att inte störa trafiken. Tidtabellen var tuff, för metron står bara stilla cirka fem timmar per natt. Dessutom måste vi vara klara i god tid före morgonen, eftersom den trafikerande metrons system måste återställas efter testerna. Detta gav oss totalt cirka 2,5 timmar effektiv arbetstid per natt”, berättar Tavia.

Testledaren för de gemensamma testerna var Janne Ilkanheimo från Västmetroprojektet.

”Mitt jobb var att organisera de gemensamma testerna och kalla in berörda entreprenörer, konstruktörer och egen personal. Jag utarbetade tidtabeller för testerna och kontrollerade att allt var klart inför testerna, eftersom det fanns vissa bygg- och testfaser som måste vara slutförda innan de gemensamma testerna. Det var också jag som ledde själva testerna. Vi testade bland annat högtalarutrop, hissar, rulltrappor, brandgasventilation samt luckor och dörrar, både med mänskliga observatörer och via kontrollrummets system. Sammanlagt blev det tre veckor av nattarbete”, säger Ilkanheimo.

”Våra övervakare och specialister är otroligt proffsiga och gjorde ett fantastiskt bra jobb”, säger Tavia.

Västra Nylands räddningsverk utförde brandinspektioner vid ingången innan den togs i användning.

”Allt var i sin ordning. Vi fokuserade bland annat på säkerheten vid utrymning, brandvarnare och brandgasventilation, belysning, högtalarutrop samt hissarnas och rulltrappornas funktion vid brand. Vi gjorde motsvarande inspektioner när västmetrons första fas togs i drift. Dessutom gör vi årliga brandinspektioner på alla stationer medan de är i användning”, säger brandchef Heikki Kervinen.

En byggplats inuti en byggplats – logistik och gränsytor utmanar

En speciell omständighet för bygget var att passagen till den nya metroingången går genom bussterminalen. Det var alltså en byggplats inuti en byggplats.

”Det fanns många olika gränsytor att passa ihop i arbetet. Även logistiken var en utmaning, då vi inte kunde använda oss av lyftkranar utan måste bära in allt byggmaterial för hand. Även integrationen av de olika systemen krävde specialexpertis”, säger Tavia.

En stor del av det organisatoriska arbetet var säkerhetsrelaterat.

”Jag blev faktiskt själv imponerad av metrons säkerhetsnivå under testerna. Alla tänkbara scenarier har beaktats”, säger Tavia.

Även om området där själva ingången byggdes var litet påverkade arbetet ett mycket större område.

”Vi fick installera kablar ända fram till metron som är i trafik”, säger Tavia.

Ingången byggdes i samarbete med SRV som hanterade de byggnadstekniska arbetena som en del av utvecklingsprojektet i Hagalund. Även HST som operatör var involverad och detaljerade överenskommelser gjordes om alla specialarrangemang. Testerna övervakades noggrant på HST:s kontrollrum i Hertonäs.

”Testerna bekräftade att allt fungerar som det ska vid den nya ingången. Det var ett stort projekt med många pusselbitar som behövde falla på plats. Men allt slutade väl och testerna gick bra tack vare noggranna förberedelser”, säger Ilkanheimo.

”Jag är stolt över att jag fick arbeta med detta projekt – vi arbetade på ett litet område, men samtidigt påverkar vårt arbete hela metron”, säger Tavia.

Sammandrag av Länsimetro Oy:s styrelsemöte 14.2.2019

Styrelsen sammanträdde 14.2.2019. En status- och riskrapport över byggandet av andra fasens avsnitt mellan Mattby och Stensvik presenterades för styrelsen. Projektet fortskrider enligt tidtabell och budgeten har hållit.

Styrelsen godkände inköpsbesluten för sidoentreprenaderna. Information om sidoentreprenaderna offentliggörs allteftersom avtalen undertecknas.
På mötet behandlades även en statusrapport över service och underhåll av första fasens avsnitt Gräsviken–Mattby. HST är operatör för metrotrafiken och rapporterar enligt överenskommelse till Länsimetro Oy om banans och stationernas användning samt relaterade service- och underhållsarbeten.

Organisationens resultatmål för 2019 presenterades för styrelsen. Ägarorganisationen består av de anställda på Länsimetro Oy som arbetar med underhållet av västmetrons stationer, bana och baninfrastruktur genom hela livscykeln.

En översikt över medierapporteringen om ägandet och byggandet av västmetron presenterades för styrelsen. Nästa möte hålls 15.3.2019.

Mer information:
Länsimetro Oy, verkställande direktör Ville Saksi, tfn 040 823 2086
Länsimetro Oy:s styrelseordförande Olli Isotalo, tfn 050 593 3359
Mediekontakter: Kommunikationsdirektör Satu Linkola, tfn 046 877 3392

Elementleveranser inleds i Esboviken inför byggandet av utrymningsvägar och brandgasschakt

Byggandet av en utrymningsväg och ett brandgasschakt inleds vid västmetrons schakt på Lärarvägen i Esboviken. Under installationsfasen kommer trappelement, avsatser, pelare och väggelement för totalt åtta våningar att installeras i schaktet.

Installationsarbetet inleds veckan med start 25.2.2019 och pågår fram till andra veckan i juli (vecka 23). Två elementlass levereras till bygget klockan sju på morgonen varje vecka och betongbilar kommer att leverera massa för gjutningarna 1–2 gånger i veckan. Lyftkranar används främst utanför tiden 7–15 och i övrigt består byggplatstrafiken av person- och paketbilar.

Efter att elementen har installerats fortsätter arbetet med byggnation ovan jord. Arbetstiden vid schaktet är kl. 7–18.

Mer information:

Mika Sandelin, GRK Infra Oy: tfn 050 522 9411, mika.sandelin(at)grk.fi

Västmetrons responsnummer (kl. 9–15, måndag–fredag): 050 377 3700

Nya byggchefen i Finno: ”Spännande att få jobba med ett så unikt projekt”

Byggnadsingenjör Mika Malkki började som byggchef för Finno station 11.2.2019.

Malkkis viktigaste uppdrag som byggchef är att säkerställa att stationsbygget i Finno uppnår projektets kostnads-, tids- och kvalitetsmässiga mål.

”Arbetet har inletts med en inskolning i själva projektet under min första vecka och jag kommer också att åka ut till byggplatsen under de närmaste dagarna”, säger Malkki.

I sitt tidigare jobb på Helsingfors stads stadsmiljösektor fick Malkki besöka Drumsö station då den var under uppbyggnad. Nu är han själv ansvarig för byggandet av en av de nya metrostationerna.

”Jag blev genast intresserad när jag hörde talas om möjligheten att arbeta med projektet. Det är verkligen ett enastående projekt som bjuder på helt nya utmaningar”, säger Malkki.

Malkki har lång erfarenhet på kommunområdet: han har arbetat med byggprojekt och arbetsledning på Helsingfors stad, Varkaus stad och Vichtis kommun. Hans senaste projekt för Helsingfors stad var yrkeshögskolan Metropolias campus i Kvarnbäcken, Alppilan lukio och utbyggnaden av Kalasataman koulu.

”Ett stationsbygge har mycket gemensamt med projekten jag arbetat med tidigare. Det finns förstås mycket mer tekniska system i metron, men jag ser fram emot att få lära mig om dem”, säger Malkki.

”Big Room-konceptet har övertygat mig från första början. Ett situationsrum där man följer projektets fortskridande och kostnader är ett unikt sätt att arbeta”, tillägger Malkki.