Pressmeddelanden

Konst i olika former blir en permanent del av stationens arkitektur på alla andra fasens västmetrostationer. Konstens syfte är att göra stationerna mer tilldragande, trivsamma och karakteristiska. 

Konstverken representerar olika konstformer – stationerna pryds av ljus, ljud, målningar och skulpturer. Verket ska också passa in i stationens arkitektur och vara lätt att underhålla. Konsten gör stationerna mer trivsamma men har också ett praktiskt syfte i stationsplaneringen – den gör det lättare att navigera i metron och hjälper resenärerna att skilja mellan stationerna.

Konstvalen gjordes av en arbetsgrupp som består av Pilvi Kalhama på Esbo moderna konstmuseum EMMA, kulturdirektör Susanna Tommila på Esbo stads resultatenhet för kultur, stationernas huvudkonstruktörer och arkitektplanerare Arttu Suomalainen (PES-Architects), Petteri Littu och Juho Grönholm (ALA-Architects), huvudarkitekt Hannu Mikola, Västmetrons planeringschef Mikko Piitulainen, vd Ville Saksi och kommunikationsdirektör Satu Linkola. Bildkonstnären Jaakko Niemelä fungerar som konstsamordnare i projektet.

”Tio tusentals människor använder metron varje dag. Allt fler resenärer tar också metron till Esbo. Metrostationen är vårt visitkort utåt och gör vardagen trivsammare. Konst är en viktig faktor som bidrar till stationernas dragningskraft och trivsel”, säger kulturdirektör Susanna Tommila på Esbo stad.

Konstnärerna, arkitekterna och entreprenörerna samarbetar för att uppföra verken på stationerna i samband med stationsbygget. Verken finansieras genom konstreserven och projektets totalbudget. Den integrerade konsten ersätter på sina håll andra konstruktioner i stationen såsom delar på plattformsväggarna. Den beräknade kostnaden för verken uppgår till cirka 1,2 miljoner euro.

”För närvarande planeras det praktiska uppförandet av verken på stationerna. Det känns fint att få medverka i ett konstprojekt där konst är en så integrerad del av stationens uppbyggnad och arkitektur”, säger projektets konstsamordnare Jaakko Niemelä. 

Verken placeras i regel vid plattformarna där de också kan ses från metrotågen.

”Vi tyckte att det var viktigt att visa upp olika konstformer på andra fasens stationer och efterfrågade nyskapande idéer från alla konstnärer. Samtidigt representerar verken konstnärernas övriga produktion på ett intressant sätt. Det känns fint att man velat ge konst en så betydande roll i västmetrons andra fas”, säger EMMAs museichef Pilvi Kalhama.

Stationernas konstnärer och verk:  

Finno: Leena Nio; figurativt verk ”Haavekuvia” (Drömbilder)

• Verket består av bilder i två lager på plattformsväggen.  Det övre lagret har cirka trettio olika bildkvadrater vars laserskurna öppningar visar upp de klara färgerna på den bakre glidmålningen.

• I varje kvadrat har ett bildtema skurits ut genom laser- eller vattenskärning i aluminiumskiva, bildtemat påminner om ett tecken eller en emoji. Två skivor har ställts ovanpå varandra.
• Detaljerna skildrar naturen vid havsstranden.
• Verket för en dialog med de vågliknande ytformerna på den motsatta väggen och ger metroresenären en impuls till fria associationer eller drömbilder.

Kaitans: Antti Tanttu, figurativt verk ”Juurtuminen” (Rotfäste)

• Verket skapas på plattformsväggarna genom antingen laser- eller vattenskärning, materialet är 5 mm aluminiumskiva.
• Det grafiska verket skildrar ett nätverk av rötter som löper längs nästan hela plattformsområdet.
• Rötterna syftar på känslan av att rota sig och finna sig tillrätta i bostadsmiljön.
• Rotandet sker inte genast; det behövs tid, livsupplevelser och medmänniskor.

Sökö: Taneli Rautiainen, konstverket ”Sfäärit” (Sfärer)

• Verket består av fyra olika element (sfärer) som återses vertikalt i metrostationens olika delar från plattformsområdet till biljetthallen.
• Verket skapas med hjälp av ljus och konstruktioner av metallskivor som påminner om bergsskärningar.
• Sfärerna skildrar bergsskärningar, molntäcken, stjärnfall och stjärnbilder.

Esboviken: Hans Rosenström, ljus- och ljudverk ”Varjot veden pinnalla” (Skuggor vid vattenytan)

• Ljud- och ljusverket kan upplevas på plattformens mittenparti.
• I taket vid plattformens mitt projiceras ett ljusmönster som rör sig långsamt och påminner om ett ljus som reflekteras genom vattenytan.
• Verkets stämning är lugn och meditativ.
• Verkets ljus och ljud ändras och byter plats och form under dagen.

Stensvik; Kalle Mustonen, skulptur ”Kulkijat” (Löparna)

• Verket består av två humoristiska träfigurer som springer på metroplattformen.
• Figurerna är cirka två respektive tre meter höga.
• Stensvik är en slutstation och skulpturen är ett ikoniskt landmärke på stationen.
• En namntävling kommer att ordnas för figurerna i Kalle Mustonens verk.

Illustrationer och beskrivningar av konsten finns på västmetrons webbplats: www.länsimetro.fi/asemat/asemataide 

Presentationsvide om konsten

Mer information:

Konstnärernas kontaktuppgifter: 

Leena Nio, tfn 050 373 8793 leena(at)leenanio.com
Antti Tanttu, tfn 0400 420 343 antti.tanttu(at)iki.fi
Taneli Rautiainen, tfn  040 765 5150 taneli.rautiainen(at)hotmail.com
Hans Rosenström, tfn 0400 543 823 hans.rosenstrom(at)gmail.com
Kalle Mustonen, tfn 040 704 0630 taneli.rautiainen(at)hotmail.com

Museichef Pilvi Kalhama, Esbo moderna konstmuseum EMMA, tfn 040 533 4070, pilvi.kalhama(at)emmamuseum.fi

Kulturdirektör Susanna Tommila, Esbo stad, tfn 043 8255074, susanna.tommila(at)espoo.fi

Bildkonstnär, västmetroprojektets konstsamordnare Jaakko Niemelä, tfn 050 598 4201, jaakko.niemela(at)nic.fi

Verkställande direktör för Länsimetro Oy Ville Saksi, tfn 040 823 2086, ville.saksi(at)lansimetro.fi

Länsimetro Oy:s kommunikationsdirektör Satu Linkola, tfn 046 877 3392, satu.linkola(at)lansimetro.fi

Den 29.7 kl. 9 slungades stenar mot närliggande byggnader i samband med vatten- och avloppsarbetena i närheten av Stenvikstorgets metroingång. Stenarna krossade 13 fönster i närliggande fastigheter. Inga personskador uppstod. I närheten av ingången byggs brand- och bruksvattenledningar samt dag- och avloppsvattenledningar med tillhörande brunnar för Esbo stad. Dessutom byggs en ny fjärrvärmeledning. Trots säkerhetsåtgärder slungades stenar mot närliggande fastigheter i samband med dagbrytningen.

– Schaktningsarbetets säkerhetsplanering var adekvat. Utföraren av sprängningsarbetet hade fått en arbetsplatsintroduktion och hade den lagstadgade behörighet som uppgiften krävde, vilket kontrollerades innan arbetet inleddes. En myndighetsutredning för att reda ut orsakerna till olyckan pågår men utredningen har inte färdigställts än. Skanska bistår myndigheterna med utredningen om orsakerna till olyckan. ”Skadorna på de närliggande fastigheterna repareras naturligtvis”, säger regiondirektören Pekka Räsänen på Skanska Infra som är entreprenör på byggplatsen. ”Det är fråga om en olycka som är mycket ovanlig vid sprängningsarbeten,  säger Räsänen.

Företaget som utförde sprängningsarbetet var en av Skanskas underleverantörer.

Schaktningsarbetet förknippas med strikt ansvar. Schaktningsentreprenören ansvarar alltid för sitt eget arbete. Schaktningsarbetet styrs av statsrådets förordningar om säkerheten vid sprängnings- och schaktningsarbeten samt om säkerheten vid byggarbeten. En plan över varje sprängning utarbetas på förhand. Schaktningen utförs alltid av en person med ett giltigt kompetensbrev för laddare. Under sprängningen finns en vakt på plats som hindrar passage till området och vistelse i dess närhet. Dessutom varnar ljudsignaler om dagbrytningen. Vid dagbrytning används skyddsmattor som hindrar att stenar slungas ut. Kraften av varje sprängning registreras i en vibrationsmätare.

– Västmetron ska bli världens säkraste metro. Också säkerheten för de anställda och arbetsplatsens omgivning under byggtiden är av största betydelse för oss. Vi förutsätter att alla som arbetar på västmetrons byggplatser följer lagar och anvisningar noggrant. Vi är en av de största byggherrarna i Finland och vi vill främja arbetssäkerhetskulturen i byggbranschen, säger Länsimetro Oy:s verkställande direktör Ville Saksi.

Sprängningsarbetet på byggplatsen slutfördes förra veckan. Vid byggplatsen för Stensviks metrostation pågår som bäst betong- och armeringsarbeten samt hustekniska arbeten. Byggarbetet på arbetsplatsen fortskrider normalt. Schaktningsarbetet för västmetrons stationer och tunnlar avslutades 2018.

Mer information:

Länsimetro Oy, verkställande direktör Ville Saksi, tfn 040 823 2086, ville.saksi(at)lansimetro.fi

Skanska Infra Oy, regiondirektör Pekka Räsänen, tfn 040 574 6582, pekka.rasanen(at)skanska.fi

Glasväggen på bussterminalen vid metrostationen i Mattby har färdigställts. Glasväggen byggdes under mars–maj vid området mellan K-Market och R-kiosken i bussterminalen för att förbättra trivseln för köpcentrets företagare och kunder.

”Slutresultatet ser ut som det ska, väggen passar in bra här”, säger Perttu Tavia som övervakat arbetet för Länsimetro Oy:s räkning.

Glasväggen planerades av arkitektbyrån HKP Oy som även planerat metrostationerna Idrottsparken, Ängskulla och Mattby samt bussterminalen i Mattby.

Väggen byggdes vid en knutpunkt för livlig trafik vid metrons ingång samt gången till bussterminalen och dess affärer.

”Samarbetet med såväl köpcentret som företagarna och kunderna fungerade bra. När utvecklingsidéer om arrangemangen under bygget framfördes beaktades de genast av entreprenören”, säger Tavia.

I synnerhet vintertid isolerar glasväggen värme och ökar på så sätt trivseln i bussterminalen. Väggens tre skjutdörrar fungerar med rörelsesensorer och öppnas när en person närmar sig. Man kan röra sig åt båda hållen genom alla skjutdörrar. Dessutom byggdes två vanliga svängdörrar i glasväggen.

Arbetet utfördes av Hermann’s Oy, Are Oy och Rakennuspalvelu Heino.

Mer information:

Västmetrons responsnummer (må–fr kl. 9–15): 050 377 3700
Perttu Tavia, västmetroprojektet, 050 378 5164
Jyrki Karihtala, Hermann’s Oy, 0400 554 988

Fastighetsövervakningssystemet till västmetrons avsnitt mellan Mattby och Stensvik levereras av ABB. Systemet kommer att användas för att övervaka tillgängligheten, driftsäkerheten och säkerheten på västmetrons 13 stationer. Leveransens värde är cirka 10,8 miljoner euro.

ABB:s leverans inkluderar övervakningssystem för andra fasens samtliga fem metrostationer: Finno, Kaitans, Sökö, Esboviken och Stensvik. ABB kommer dessutom att leverera ett övervakningssystem för andra fasens underjordiska metrodepå.

Systemet används i operatörens kontrollrum för distansövervakning i realtid av metrostationer, ban- och servicetunnlar, utrymningsschakt, stationsdörrar, hissar, rulltrappor, belysning, brandgasventilation och larmfunktioner. Systemet kan vid behov utlösa automatiska larm och starta andra automatiska åtgärder. Övervakningssystemet för den andra fasen som omfattas av detta avtal kommer att integreras i ett system som omfattar hela metronätet.

”ABB levererade även fastighetsövervakningssystemet till metrons första fas. Vi är nöjda med att samma leverantör även medverkar i metrons andra fas, och ABB tillhör våra strategiskt viktiga leverantörer”, konstaterar verkställande direktör Ville Saksi från Länsimetro Oy.

Västmetrons andra fas väntas bli klar 2023. Byggarbetet på banlinjen och stationerna pågår fram till 2022. Därefter börjar en driftsättningsfas som inkluderar godkännande av entreprenader, omfattande tester samt myndighetsgodkännanden. För Länsimetro Oy:s del är metron klar när den överlåts till operatören, som då kan börja förbereda trafikstart.

 

Siemens levererar brandlarmsystemen till västmetrons avsnitt mellan Mattby och Stensvik. Projektplaneringen inleds omedelbart och de första leveranserna sker om ett år. Avtalets värde är cirka 4,4 miljoner euro.

Leveransen inkluderar brandlarmsystem, linjära värmedetektorer till bantunnlarna samt användargränssnitt till stationerna.

”Västmetron är en av världens säkraste tunnelbanor. Merparten av västmetrons totalt 52 olika system är avsedda för att garantera säkerheten vid olika exceptionella situationer, till exempel bränder. Siemens lösning uppfyllde de tuffa tekniska kraven som vi ställt upp för systemet. Siemens är dessutom en erfaren leverantör med gedigen expertis”, säger Länsimetro Oy:s tekniska direktör Raimo Kaunismäki.

Systemen som nu levereras kommer att kombineras med den befintliga kontrollrumshelheten för att skapa ett enhetligt brandlarmsystem för hela metron. Systemen omfattar samtliga fem stationer som nu är under uppbyggnad.

”Vi ser avtalet som ett tecken på förtroende för ett väl genomfört projekt och en fantastisk fortsättning på arbetet med västmetrons första fas”, säger Key Account Manager Jari Salminen från Siemens.

Västmetrons andra fas väntas bli klar 2023. Schaktningsfasen slutfördes 2018 och underskred budgeten med 14 miljoner euro. Nu har man övergått till byggfasen på banlinjen och de fem stationerna och arbetet har kommit i gång som planerat. På Mossbergets depå pågår redan hustekniska arbeten.

Byggarbetet på stationerna och banlinjen pågår fram till 2022. Därefter börjar en driftsättningsfas som inkluderar godkännande av entreprenader, omfattande tester samt myndighetsgodkännanden. För Länsimetro Oy:s del är metron klar när den överlåts till operatören, som då kan börja förbereda trafikstart.

Mer information:
Länsimetro Oy, teknisk direktör Raimo Kaunismäki, raimo.kaunismaki(at)lansimetro.fi, tfn  050 390 6670, raimo.kaunismaki(at)lansimetro.fi

Siemens Osakeyhtiö, Key Account Manager Jari Salminen, tfn +358 50 469 51 92, jari.salminen(@)siemens.com

Länsimetro Oy har valt Congrid Oy som sin partner inom kvalitets- och säkerhetskontroll för byggplatserna på sträckan Mattby–Stensvik.

Samarbetet resulterade i en lösning som ger Länsimetro möjlighet att övervaka säkerhetsläget, kvalitetsinspektionerna och situationen överlag på samtliga byggplatser i realtid. Lösningen kombinerar på ett behändigt sätt alla byggplatsfunktioner i ett enda program.

”Västmetrons andra fas består av fem stationer, 14 km banlinje och en underjordisk depå. Ett stationsbygge motsvarar ett medelstort köpcenter, som dessutom ska byggas under jord. För att hantera och övervaka en så omfattande helhet behöver vi rätt verktyg. Congrid är dessutom enkelt att använda på byggplatserna”, säger Länsimetro Oy:s byggdirektör Tero Palmu.

Samarbetet ger Länsimetro Oy möjlighet att övervaka kvalitets- och säkerhetsindikatorer för byggprojektets olika arbetsmoment i realtid.

”Vi vill hjälpa detta viktiga projekt och alla som arbetar med det att uppnå sina mål. Vi är mycket tacksamma för denna möjlighet och förtroendet som Länsimetro visat oss”, säger Congrids försäljningschef Oskar Smeds.

I ett projekt av denna storleksklass kan informationen inte vara utspridd på olika ställen.

”Vi tror att Congrid erbjuder nya möjligheter för faktabaserad projektledning, och då hundratals kunniga proffs nu arbetar med vårt program kan man förvänta sig ett förstklassigt resultat”, fortsätter Smeds.

Länsimetro Oy är ett bolag som ägs av städerna Esbo och Helsingfors. Esbo äger 84,4 och Helsingfors 15,6 procent. Bolaget har till uppgift att bygga, äga, upprätthålla och utveckla västmetron.

Byggprojektet är uppdelat i två faser: fas 1 mellan Gräsviken och Mattby och fas 2 mellan Mattby och Stensvik. Ägarstäderna har kommit överens om en kostnadsfördelning enligt principen att båda delägarna ansvarar för investeringarna och underhållskostnaderna på sin egen sida av stadsgränsen. De kostnader som inte går att fastställa enligt ovanstående princip bekostas i huvudsak i proportion till de geografiskt fastställda kostnaderna.

Den första fasens bana och stationer överläts till HST 3.10.2017. Länsimetro Oy äger metrosystemet som är i drift, det vill säga stationerna och banan inklusive tekniska system, och har ansvaret för förvaltning, utveckling och bevarande av tillgångarnas värde.

HST ansvarar för stationernas och banans drift och underhåll samt rapporterar om detta till ägaren, det vill säga Länsimetro Oy. HST ansvarar även för metrotrafiken och trafikerar på två linjer inom västmetrons område, från Nordsjö till Mattby och från Mellungsbacka till Hagalund. HST äger även vagnparken, det vill säga metrotågen.

Gräsviken–Mattby

Länsimetro Oy överlämnade stationerna och banan till HST 3.10.2017 och passagerartrafiken till Mattby inleddes enligt HST:s beslut 18.11.2017. De åtta stationerna och banan, inklusive tekniska system, ägs fortfarande av Länsimetro Oy. HST rapporterar förvaltnings- och underhållskostnaderna till Länsimetro Oy samt ansvarar för banans och stationernas användning och underhåll. Verksamheten bygger på ett samarbetsavtal mellan Länsimetro Oy och HST och styrs av olika styrgrupper för avtals-, samarbets-, teknik- och ekonomifrågor.

Under 2018 har HST och Länsimetro Oy tillsammans utvecklat underhållsprocesserna och stärkt organisationerna för underhåll och tillgångsförvaltning. Inom Länsimetro Oy ansvarar en underhållsorganisation med två underhållschefer för verksamheten. Under 2018 utvecklades en livscykelmodell för underhållet i syfte att optimera kostnaderna och arbetet med en underhållsstrategi inleddes.

På första fasens stationer i Hagalund och Mattby fortsatte arbetet under 2018 med att förbättra tillgängligheten på stationerna genom att bygga en ytterligare ingång till båda stationerna. De nya stationsingångarna i Hagalund och Mattby byggs som en del av den omkringliggande stadsmiljöns utveckling. I Hagalund är ingången en del av en köpcenterutbyggnad och en ny bussterminal, medan ingången i Mattby byggs i anslutning till ett nytt hotellprojekt och senare även en ny simhall.

Olika förbättringar har även gjorts på de andra stationerna som redan är i användning. Fem nya kiosker öppnades på stationerna under året och nya varuautomater har placerats ut. Ett flertal utvecklingsprojekt är på gång för att bland annat förbättra stationernas passerkontroll, tekniska övervakningssystem och dataförbindelser.

Mattby–Stensvik

Arbetet med Västmetrons andra fas från Mattby till Stensvik övergick under 2018 från schaktning till byggande. Vi har konkurrensutsatt byggentreprenaderna etappvis under året och byggarbetet på de fem stationerna och på banlinjen kunde påbörjas enligt tidtabellen. På Mossbergets depå har man redan kunnat inleda hustekniska arbeten. Både de tidsmässiga och de kostnadsmässiga målen uppnåddes. Schaktningsentreprenaderna underskred budgeten med cirka 14 miljoner euro.

Även de övriga projektmålen uppnåddes. Totalt 13 400 konstruktions- och genomförandeplaner togs fram under året. De viktigaste byggnadstillstånden för att kunna påbörja byggarbetena beviljades av byggnadstillsynen. Under den andra fasen genomförs sammanlagt 24 sidoentreprenader, varav 17 konkurrensutsattes under året. Upphandlingen för resterande entreprenader fortsätter fram till sommaren 2019. Arbetssäkerheten förblev på en god nivå.

I mars 2018 godkände Esbo stad den preciserade projektplanen för den andra fasen. Den justerade kostnadskalkylen för projektet uppgår till 1 159 miljoner euro, exklusive inflationsjustering och finansieringskostnader. Målet är att avsnittet på sju kilometer med fem stationer och en depå ska överlåtas till operatören HST under år 2023.

Projektet som helhet fortskrider inom ramen för kostnadskalkylen och även budgeten för byggentreprenaderna har hållit. Som helhet har budgeten även hållit för sidoentreprenaderna, även om vissa inköp överskridit och andra underskridit budgeten. Kostnadsprognoserna för projekteringen har uppdaterats.

Upphandlingen av byggentreprenader har slutförts enligt tidtabellen och även sidoentreprenaderna fortskrider som planerat.

Byggarbetet fortskrider i stort sett enligt tidsplanen. På flera byggplatser har entreprenörerna kommit i gång med arbetet senare än planerat på grund av bl.a. resursbrist eller förberedande arbeten. Dessa förseningar väntas inte påverka den övergripande tidtabellen för byggprojekten.

Bolagets ekonomi 2018

Länsimetro Oy:s löpande verksamhet finansieras med vederlag från ägarna och byggverksamheten med lån som ägarna gått i borgen för. Bolagets ekonomiska stabilitet är beroende av en tillförlitlig planering av den verksamhet som finansieras med vederlag och god framförhållning i fråga om byggprojektens finansieringsbehov.

Länsimetro Oy äger fortfarande västmetrons första fas och bekostar projektets underhålls- och lånekostnader med vederlag från ägarna. Stationerna och banan har överlåtits till HST som är operatör och underhåller metrosystemet. För sin roll som operatör får HST en ersättning av HRT.

Bolagets löpande verksamhet finansieras med ett förvaltningsvederlag från ägarna. Under 2018 samlade Länsimetro in 2,8 miljoner euro i vederlag för förvaltning och 18,8 miljoner euro för underhåll.

Bolagets totalresultat för året uppvisar en förlust. Det har två orsaker, för det första att bolagets insamlade vederlag översteg kostnaderna under 2017, vilket innebar lägre vederlagsinkomster i fjol då en del av verksamheten 2018 finansierades med överblivna medel från 2017.

För det andra betalar bolaget ännu inte låneamorteringar till fullt belopp. Därför är låneamorteringarna som finansierats med vederlag för närvarande mindre än avskrivningarna enlig plan, vilket leder till ett underskott mellan avskrivningarna och de finansiella posterna. Läget kommer att korrigeras när amorteringarna inleds under de närmaste åren och de tidigare förlusterna kan täckas.

Statsunderstödet till metrons första fas har betalats i sin helhet. Till den andra fasen har staten förbundit sig att täcka byggkostnader kopplade till jordbyggnadskostnadsindexet för högst 240 miljoner euro eller 30 procent. Andra fasens statsandelar för 2017 betalades våren 2018 och summan uppgick till 35,8 miljoner euro. Statsandelen för 2018 betalas ut våren 2019 och kommer att uppgå till 35,4 miljoner euro.

Bolagets investeringar finansieras i huvudsak med ett lån som städerna gått i borgen för. Lånebeloppet för fas 1 mellan Gräsviken och Mattby uppgick i slutet av 2018 till totalt 1 035 miljoner euro. Amorteringarna av de första lånen inleddes successivt från och med 2016.

För fas 2 mellan Mattby och Stensvik hade man vid utgången av 2018 tagit ut 305 miljoner euro i lån.

Länsimetro Oy:s syfte är inte att generera vinst för sina aktieägare. Bolaget betalar ingen dividend eller annan utdelning i de former som avses i 13 kap. 1 § 1 mom. i aktiebolagslagen.

Kontaktuppgifter:

Olli Isotalo, styrelseordförande för Länsimetro Oy

Ville Saksi, verkställande direktör för Länsimetro Oy

Siemens Mobility levererar matningsstationerna till avsnittet mellan Mattby och Stensvik. Leveransens värde är cirka fem miljoner euro.

Ett konsortium som består av Siemens Mobility Oy och Electric Power Finland Oy kommer att leverera matningsstationerna till de fem stationerna och till Mossbergets depå i Västmetrons andra fas. Matningsstationerna förser banans strömskena med el.

”Stationsleveranserna utgör en av 24 sidoentreprenader som omfattar hela linjen. Varje sidoentreprenad är viktig för helheten. Vi är nöjda över att ha hittat en erfaren leverantör för uppdraget”, säger Länsimetro Oy:s tekniska direktör Raimo Kaunismäki.

De första leveranserna sker i maj 2019 och hela entreprenaden slutförs före sommaren 2021.

”Avtalet är en fantastisk fortsättning på den första fasen, dit Siemens också levererade likriktarstationerna. Siemens har en stark bakgrund och erfarenhet inom elstationer för tågtrafik”, säger försäljningschef Jari Jokitöyrä från Siemens Mobility Oy.

Västmetrons andra fas väntas bli klar 2023. Schaktningsarbetena slutfördes i fjol. Man har nu övergått till byggfasen på banlinjen och de fem stationerna och arbetet har kommit i gång som planerat. På Mossbergets depå pågår redan hustekniska arbeten.

Byggarbetet på stationerna och banlinjen pågår fram till 2022. Därefter börjar en driftsättningsfas som inkluderar godkännande av entreprenader, omfattande tester samt myndighetsgodkännanden. För Länsimetro Oy:s del är metron klar när den överlåts till operatören, som då kan börja förbereda trafikstart.

Mer information:
Länsimetro Oy, teknisk direktör Raimo Kaunismäki, raimo.kaunismaki(at)lansimetro.fi, tfn  050 390 6670