Hur byggs en tunnel?

Tunnelbyggandet har flera skeden från att montera hustekniska kablar till att makadambelägga banan och montera strömskenan. I bildserien nedan gås byggandet av bana igenom skede för skede.

1. Tunnelns brytning är klar

Då brytningen slutförts är slutresultatet en tunnel som är redo för byggentreprenaden. Tunnelns grund har jämnats ut, och på grunden har bretts ut sprängsten det vill säga grovt grus. Berget har förstärkt genom bultar och sprutbetong.

Mellan berget och ytan av sprutbetong har man byggt täckdiken det vill säga ett torksystem. Vattnet som samlas mellan berget och ytan av sprutbetong leds via pumpverk på ett tryggt sätt till dagvattenavloppen ovan jord.

 

2. I tunneln byggs konstruktionsplan och betongkonstruktioner

Ovanför det befintliga krossgruset byggs ett så kallat täckdikningsplan av makadam, och där byggs för ledning av vatten ett torkningsavlopp, täckdiken och brunnar på 50 meters avstånd från varandra.

I förbindelsetunneln som sammanbinder två bantunnlar byggs grund och väggar.

 

3. Kabelrutter byggs inuti utgångsplanet

Mellan banan och bergsväggen byggs ett så kallat stödmurselement, som i den färdiga metron även fungerar som ett utgångsplan och har en bredd på 120 cm. Inom stödmurselementet finns en massa teknik: i rören för kabelskydd löper kablar för husteknik för hela banans längd. Slutligen fylls stödmurselementet kring kablarna med kross.

Kablar leds mellan banorna till de tekniska utrymmena, och varje förbindelsetunnel har två tekniska utrymmen och schakten 4 – 6 st. I förbindelsetunnlarna byggs väggar av betong.

 

4. Byggande av kabelrännor och förbindelsetunnelns konstruktioner

På kabelskyddsrören, bakom stödmurselementet monteras kabelrännor innan de slutliga locken monteras. I dem leds brandvatten och eventuell tilläggskabeldragning.

Bredvid bergsväggen byggs ett räcke, där belysning, kamerastolpar samt högtalare fästs. Räcket underlättar utgång i en nödsituation, eftersom själva bergsväggen är ojämn.

Mellan utgångsplanet och förbindelsetunneln byggs ett betonggolv. Betong är ett ekonomiskt material, och orsakar ingen brandbelastning och dammar inte. Längs en betongyta är det även behagligt att gå ut.

I förbindelsetunnlarna tekniska utrymmen byggs betongväggar samt undertak av stål, som skyddar ömtålig teknisk utrustning. Från förbindelsetunneln till bantunneln byggs alltid två dörrar som öppnas inåt och en dörr som öppnas utåt. På så sätt kan man alltid gå ut till tunneln bredvid, fastän tunnlarna skulle ha tryckskillnader. I förbindelsetunneln finns även en nödtelefon, med förbindelse till HST:s metroövervakning i Hertonäs.

5. El- och VVS-arbeten inleds

Då elarbeten påbörjas monteras kablar i de skyddsrör som byggts tidigare. I tunneln monteras även belysning som huvudsakligen är lysrörsbelysning. Den finns med några meters mellanrum i tunneln. Belysningen i utgången har säkrats i fall av elavbrott.

I tunneln fästs skyltar för utgångar, och dessa leder till närmaste förbindelsetunnel. I rökslussen mellan förbindelsetunnlarna byggs övertrycksblåsare, som håller ett övertryck i förbindelsetunneln. Så att rök inte kommer in vid en eventuell eldsvåda.

 

6. Kubbar och makadam i tunneln

På sidorna av bantunneln byggs kabelrännor för el. Under banan tillsätts isolering för stambuller, för att isolera stambuller som framskrider via berget.

På banans botten sätts makadam och kubbar. Efter detta kan man inte längre köra med hjulfordon i tunneln.

7. Skenorna på plats

Skenorna monteras på plats genom att stöda dem på kubbar, varefter makadamet sätts på banan. Efter detta kan tunneln endast trafikeras på skenorna. Strömskenan monteras i tunneln på stödbågar som fästs i kubbarnas ändor.

 

8. Ström till skenorna

Tunneln har ett huvuddistributionsnät för el på 20 kV. Då banans el kopplas på, har strömskenan likström på 750V. På kabelrännorna sätts lock. I tunneln uppsätts trafikskyltar som leder metrotågens trafik.

9. Banan testas

Då banans konstruktioner är klara, testas banan och provdrift utförs. Provdriften tar flera månader. Alla tekniska systems funktion testas tillsammans, och samtidigt utför HST provkörning med metrotåg. Då alla testningar och myndighetsgranskningar slutförts är metron klar att överlåtas till metrotrafikens operatör, det vill säga HST: