ALLMÄNT OM METRON
När börjar bygget?
Bygget startade i november 2009 från Gräsviken.
När kommer Västmetron att stå klar?
Det beror på många faktorer. Metron kan börja trafikera till Mattby tidigast 2015.
När byggs metron ut från Mattby till Stensvik?
En utbyggnad av metron från Mattby västerut kräver utredningar och planering. Vi vet inte ännu när det kan tas några byggbeslut.
Är metron automatiserad eller kommer den att ha förare?
Båda Västmetron och nyvarande metron kommer att automatiseras på avsnittet Helsingfors-Esbo, vilket innebär att den inte kommer att ha några förare. Automatiseringen börjar från den befintliga metron.
Hur långa plattformar kommer metron att ha?
I planeringen av stationerna förbereder man sig på två vagnspar.
Kommer det att finnas en depå i Esbo där ni kan mata in tåg på linjen på morgonen och vid behov byta ut trasiga tåg?
I Mattby reserveras ett utrymme för förvaring och städning av metrovagnar, där några vagnspar kan förvaras. Lösningen bidrar till en effektivare start på metrotrafiken på morgonen när tåg startar från båda ändarna av banan. Vid behov kan tåg som är i behov av service mitt på dagen styras till vändrälsar.
Kommer det att finnas en trafikledningscentral?
Det kommer att finnas ett kontrollrum som är gemensamt med den befintliga metron.
Kommer det att anställas personal från Esbo eller kommer det endast ett nytt bolag till huvudstadsregionen som har hand om allt?
Enligt lag är det SAD som har hand om trafikeringen.
När inledde Länsimetro Oy sin verksamhet?
Länsimetro Oy inledde sin verksamhet 15.6.2007, då styrelsen sammanträdde första gången. I bolagets styrelse ingår Olavi Louko (ordf.), Matti Lahdenranta (vice ordf.), Tuula Saxholm, Martti Merra, Pekka Vaara, Reijo Tuori och Nina Knaapila. Styrelsen valde Timo Kuismin till sekreterare och utsåg Matti Kokkinen till vd för bolaget. Martti Tieaho har utsetts till permanent sakkunnig.
Tas stationerna före Mattby i drift allt eftersom de färdigställs eller först när hela rutten är klar?
Västmetron driftsätts samtidigt på hela sträckan ända ut till Mattby. Det är inte möjligt att ordna en kollektivtrafikanslutning enbart till Hagalund, varför det kommer att finnas två anslutningsterminaler i Esbo när metrotrafiken startar: Mattby och Hagalund.
STATIONER
Kommer det att installeras portar på de nya stationerna för att åtminstone till viss del hindra sådana som försöker resa utan biljett? Det här fungerar mycket bra i storstäder som London.
Vi förbereder oss på betalning av avgifterna vid portarna. Beslutet om ett sådant system är en större fråga, men vi reserverar plats för det.
Vilken typ av rulltrappor kommer att installeras i metrostationerna? Man får hoppas att det inte byggs höga trappor (Gräsviken, Kampen), eftersom de utgör en säkerhetsrisk och tvingar en att använda hissarna.
I planeringen av metron går vi in för flexibla lösningar vad gäller tillgängligheten. Vi har som ambition att bygga stationerna så nära marknivå som möjligt, dock så att metrotunneln i sin helhet går genom berget. En bergstunnel är betydligt billigare än en tunnel som går genom flera olika markskikt. Med dessa lösningar försöker vi i mån av möjlighet undvika väldigt långa rulltrappor.
Kommer metron att vara underjordisk även på Björkholmen? Varifrån kommer passagerna för resenärerna att leda till Björkholmens hållplats?
Även Björkholmens station kommer att vara underjordisk. Metrostationens huvudentré kommer att ligga på Björkholmens östra strand vid segelbåtshamnens bryggområde. Ytterligare en ingång kommer att finnas på Enåsen på Drumsös västra strand.
Kan metron genomföras utan att det byggs eller uppförs en station på Björkholmen?
I planeringen av metron görs det en reservering för en station på Björkholmen. Byggandet av stationen har beslutats i samband med beslutet om byggandet av metron. Byggandet på Björkholmen faller inom ramen för Helsingfors stads markanvändningsplanering och är inte ett ärende som avgörs i samband med metrobygget. Planeringen utförs så att såväl metron som Björkholmen kan byggas/bebyggas eller lämnas obyggd/obebyggd.
Varför ska det byggas en station på Kägeludden trots att alla kommer dit med egen bil?
En station på Kägeludden skulle göra det möjligt för dem som arbetar där att övergå till att använda kollektivtrafiken. Stationen skulle även betjäna invånarna i Österstranden.
Kommer det att byggas en station i Ängskulla?
I bangeometrin görs en reservering för en station i Ängskulla. Stationen uppförs inte nödvändigtvis under den första byggfasen. När Helsingforsmetron byggdes gick man till väga på motsvarande sätt beträffande stationen i Kajsaniemi. Planen för avsnittet Hagalund-Mattby innehåller således en station i Bågparken och en reservering för en station i Ängskulla.
Vad avses med att det "inte nödvändigtvis" kommer att uppföras en station i Ängskulla? Mellan Mattby och Ängsmalmen lämnar det kilometervis med område utan någon station.
Nuvarande markanvändning i Ängskulla uppfyller inte ännu det användarantal som krävs för en metrostation. För att Ängskulla station ska kunna tas i drift förutsätts det att markanvändningen utvecklas så att skrymmande bilaffärer och andra affärer ersätts med bostäder och/eller arbetsplatser. Det görs dock en reservering för en station så att det bland annat bryts ett underjordiskt plattformsutrymme i samband med byggandet av metron. Ibruktagandet av stationen är kopplat till tidsschemat och lösningarna för markanvändningen längs Havsvindsvägen.
Jag undrar, vad är det beräknade antalet användare av Idrottsparkens metrostation och vad har den för kapacitet i samband med storevenemang? Avses med vardagsanvändare hobbyidrottare och boende i området eller inbegriper det även eventuella anställda på Orion?
I projektplanen beräknas antalet resenärer via Idrottsparkens metrostation uppgå till cirka 9 000 per dygn. Man räknar även med att en del av Orions anställda övergår till att använda metron. Dessutom planeras fler bostäder framför stationen intill Havsvindsvägen.
Syftet med metron är givetvis att underlätta resandet för så många användargrupper som möjligt, inklusive hobbyidrottarna och de boende i området. Publiktillströmningen i samband med storevenemang har varit till förtret för de boende i området - det är tänkt att metron ska betjäna även den här gruppen.
MATARTRAFIK
Hur går det med linje 20 Drumsö-Skillnaden när metron färdigställs?
Största delen av de direkta busslinjerna mellan Drumsö och Helsingfors centrum dras in i samband med att Västmetron färdigställs. Enligt nuvarande planer kommer matartrafiken från Drumsö till metrostationen att ordnas genom tre matarlinjer (två från Hallonnäs och en från Enåsen). Metrostationen är ändhållplats för två av dessa linjer, medan den tredje fortsätter över Drumsöbron i riktning mot centrum. I detta skede av planeringen har det ännu inte fattats några beslut om den busslinje som fortsätter i riktning mot centrum, dess rutt eller ändhållplatser. De slutliga besluten om matarlinjerna och deras rutter fattas av Helsingfors stads trafikverk vid en tidpunkt närmare den egentliga starten på trafikeringen.
Varför planeras rutterna för Drumsös anslutningsbussar så att de går via den smala Gyldénsvägen och inte Mörtnäsvägen?
Vi går in för att styra matartrafiken så att den går i närheten av metrostationens ingångar. Rutterna framgår av matartrafikens linjekarta.
Hur tar man sig från Drumsö till centrum om man inte vill använda metron? Hur tar man sig t.ex. från Enåsen till Skillnaden?
Du frågade hur man tar sig från Drumsö till centrum om man inte vill använda metron. Enligt nuvarande planer kommer en linje att kvarstå på Drumsö, nämligen linjen från Hallonnäs till Skillnaden i centrum. Övriga linjer som i dagens läge går från Enåsen och Hallonnäs till centrum (t.ex. 20) kommer att ha sin ändhållplats vid Drumsö metrostation, varifrån det går smidiga förbindelser till stationsplattformen.
Under rusningstid trafikeras avsnittet med 2,5 minuters intervall och dagtid med 5 minuters intervall. Det kommer inte längre att gå några bussar från Esbo genom Drumsö, utan regionlinjerna omvandlas till matarlinjer till Mattby eller Hagalund, varifrån Esboborna fortsätter med metron in till Helsingfors.
Man tar sig från Enåsen till Skillnaden genom att byta buss på Drumsö eller genom att byta till metron, som går till Järnvägstorget.
Det är bra att det byggs en metrostation på Drumsö, men för många ligger den långt bort om den placeras i köpcentrumet. Många äldre har flyttat till de södra delarna, där de nya husen har planerats utifrån den nya handikappstandarden. Det skulle vara önskvärt att någon av direktlinjerna in till staden behölls.
Det planeras tre busslinjer på Drumsö, och de skulle stanna vid både Gyldénsvägens och köpcentrumets ingångar. Som det nu ser ut kommer två av linjerna att gå från Hallonnäs till köpcentrumet (den ena längs den västra och den andra längs den östra stranden), och den ena av dessa kommer att fortsätta till Gräsviken och vidare i riktning mot centrum.
En bussanslutning från Gäddvik till Ängskulla skulle säkert som helhet vara ett snabbare alternativ än den rutt som har presenterats i riktning mot Hagalund med dess rusningstrafik eller "bakåt" till Mattby.
SAD, som ansvarar för planeringen av busstrafiken i Esboområdet. I Helsingfors är det HST som har hand om denna uppgift. Linjeplaneringen omspänner en period på 3-5 år, vilket innebär att linjerna utvecklas kontinuerligt för att så långt som möjligt tillgodose användarnas behov.
Hur många bilparkeringsplatser kommer det att byggas vid de olika stationerna? För Ängsmalmen och Mattby har det nämnts siffror som 300 bilplatser. Tror ni verkligen att det är tillräckligt? Användningen av kollektivtrafiken skulle gynnas av en flexibel infartsparkering.
Det primära målet är att resenärerna ska utnyttja anslutningsförbindelserna för att ta sig till stationerna. Vid stationerna erbjuds dessutom infartsparkeringsplatser, vars antal begränsas förutom av byggkostnaderna även av det tillgängliga utrymmet och den omgivande markanvändningen.
Antalet bilparkeringsplatser vid Mattby och Idrottsparkens stationer verkar snålt tilltaget. Är det möjligt att bygga fler?
Vid båda stationerna kan det byggas större parkeringar än vad som har presenterats i planen. I slutändan handlar det om finansieringen av parkeringsplatserna.
Eftersom alla inte jobbar i Helsingfors centrum kommer förhoppningsvis bussförbindelserna från Esbo via Munksnäs att behållas. Hur påverkar metron dessa linjer? Många Esbobor arbetar där, bland annat på sjukhus och i skolor. Det pendlar även Esbobor till Fölisön.
Linjerna i den så kallade 500-serien i riktning mot Munksnäs kommer att kvarstå.
Upphör även de direkta busslinjerna från Esbos centrala delar till Kampen när Västmetron står klar?
Metron påverkar de linjer som trafikerar Västerleden till Kampen så att de omvandlas till matarlinjer till Mattby och Hagalund. När metron tas i drift indras de direkta busslinjerna från de södra delarna av Esbo till Helsingforsudden.
Hur stora och välutrustade kommer cykelparkeringarna att vara? Det är inte dyrt att bygga ordentliga parkeringar, men rekommendabelt ur miljö- och folkhälsosynpunkt.
Cykelparkeringar planeras vid samtliga metrostationer, och dimensioneringen görs så att det vid behov är möjligt att utvidga parkeringsplatserna. Cykling är ett utmärkt matartrafikalternativ.
Skulle en del av cykelparkeringsplatserna kunna vara "bevakad inomhusparkering"? Det skulle minska risken för vandalism och cykeln skulle vara torr även efter en regnskur. Det skulle inte kräva mer plats än några parkeringsrutor.
Vi går in för att placera cyklarnas infartsparkeringsplatser så att cykling ska vara ett beaktansvärt och bekvämt matartrafikalternativ.
RUTT OCH STRÄCKNING
Varifrån får jag information om var metrotunneln exakt kommer att byggas? Kommer den att gå från Ängsmalmen via Tomtekulla till Mattby eller kommer en del av sträckningen att gå under Gäddvik? Om ja, var där?
Man kan bekanta sig med metrotunnelns rutt genom att besöka Länsimetro Oy:s kontor i Hagalund, adress: Tapiotorget 3 A, 02100 Esbo. Det finns även en beskrivning av tunnelns rutt på vår webbplats under Stationer.
Metrotunneln kommer att gå från Bågparkens station via Tomtekulla under Havsvindsvägen vid Gäddviksgatans korsning och vidare under Gäddviksgatan. Därifrån fortsätter den via Ängskulla under Västerleden och vidare till Mattby. Du får en bättre bild om du till exempel studerar rutten på vårt kontor.
I Ängskulla finns det invånare, kontor, en skola, en kyrka, en begravningsplats, bilaffärer, en post, ett köpcentrum, Alko, en idrottsplan osv. Jag föreslår att det planeras en stationsreservering på Björkholmen och en station i Ängskulla.
Både Ängskulla och Björkholmen kan tas i drift redan under den första fasen. Det handlar om att fastställa omfattningen på den första genomförandefasen. Det finns betydligt fler användare i Ängskulla än på Björkholmen, men enligt beräkningarna ser det ut som att det nuvarande användarantalet inte ännu är tillräckligt stort för att en station ska kunna öppnas där.
Kommer det någon gång att vara möjligt att bygga ut metron från Mattby till Kyrkslätt eller Köklax?
Metron kan byggas ut västerut från Mattby. Det har inte ännu fattats något principbeslut om en utbyggnad, än mindre om hur långt spåren kommer att byggas ut i framtiden.
Skulle det vara möjligt att bygga ut Västmetron på avsnittet Mattby-Stensvik ända till Bastvik? På så sätt skulle man kunna ta sig till de västligaste delarna av Esbo och garantera goda trafikförbindelser till det snabbt växande Bastvik.
Även den här sträckningen skulle vara tekniskt möjlig. I förslaget till generalplan har det gjorts en spårreservering. Det har inte ännu fattats något beslut om en utbyggnad av metron från Mattby västerut.
Har man för avsikt att bygga spårförbindelsen från Ängsmalmen till Mattby ovan mark?
Spåret kommer att gå i tunnel på hela avsnittet.
Varför planeras inte metron via Gäddvik?
I planeringen av metrons sträckning eftersträvas en lösning där man får så många metroanvändare som möjligt i samverkan mellan metron och matartrafiken. Sträckningen har planerats med detta som utgångspunkt.
Varför planeras metron enbart med en linje? Det kunde göras en liten utbyggnad redan i detta skede, t.ex. från Otnäs mot Munkshöjden - där en metrostation redan väntar.
Metron är en mycket stor investering. De tillgängliga resurserna begränsar byggmöjligheterna. Metronätet utvecklas stegvis. Vid behov kan man köra två metrolinjer, till exempel Mattby-Nordsjö eller Hagalund-Mellungsbacka.
Varför gör metron en 3 km:s sväng via Otnäs, men via Olars, som är en riktigt stor förort, gör inte spåret någon motsvarande sväng?
Kägeludden-Otnäs-Hagalund bildar ett betydande innovations- och teknologiområde i Esbo, och en effektiv metro stärker områdets verksamhetsförutsättningar. Genom att förena Otnäs med de övriga campusområdena i huvudstadsregionen garanteras goda kollektivtrafikförbindelser mellan lärosätena, vilket stödjer en mångsidig utbildning.
Varför gör man inte på samma sätt med stationen i Ängskulla som till exempel med Fiskehamnen i Helsingfors, det vill säga bygger en station flera år innan det byggs några bostäder och arbetsplatser? På så sätt skulle stationen betjäna det framväxande området direkt från början.
Driftsättningen av stationen i Ängskulla beror på hur markanvändningen i området utvecklas samt på vad det fattas för beslut om stationen.
Var kan man se planerna för Ängskulla station?
Det har inte ännu tagits fram någon plan för Ängskulla station.
Varför byggs Idrottsparkens station mitt i ingenting trots att ett stort antal invånare i det här området (Ängskulla) skulle behöva den närmare?
Genomförandet av Idrottsparkens station hänger samman med trafikregleringarna i samband med idrottsplatsernas storevenemang. Samtidigt vill man även nå ut till de boende och arbetsplatserna i Björkmankans område med en station på gångavstånd.
Det skulle vara bra med en station intill Ringväg I. Skulle det kunna göras en reservering för detta i planerna?
De stationer som kommer att ligga närmast Ringväg I är Otnäs (cirka 400 meter till den västra ingången) och Kägeludden (cirka 100 meter till huvudentrén).
Om Västmetron byggs ut västerut från Mattby, skulle Sökö udd kunna komma efter/före Sökö?
Hittills finns det bara preliminära planer på en utbyggnad från Mattby västerut. Det är ännu inte helt klart om spåret västerut från Mattby kommer att gå helt eller delvis i tunnel. Det är också en faktor som påverkar både sträckningen och placeringen av stationerna.
När startar (som det nu ser ut) utbyggnaden av Västmetron från Mattby? Finns det någon webbsida där man kan se de olika ruttalternativen förbi Ivisnäs (förutsatt att det inte har fattats något beslut om det)?
Den första fasen av utbyggnaden av metron till Mattby startar 2009. Metron är färdig tidigast 2014. En utbyggnad västerut kräver mycket planerings- och utredningsarbete. I teorin skulle det kunna vara möjligt att fortsätta byggandet direkt efter att den första fasen har avslutats, men utöver ovan nämnda arbeten förutsätter det även beslut om såväl sträckning som tidsschema och finansiering.
Varför gör inte Västmetron en sväng via Olars, även om många resenärer skulle stiga på där?
Vid en granskning av de alternativa sträckningarna gällande trafiken i de södra delarna av Esbo visade sig den planerade sträckningen bli billigare än en sträckning via Olars (se publikationer om trafikplaneringen på www.espoo.fi > Espoon palvelut > Kaavoitus > Liikennesuunnittelu > Liikennesuunnittelun julkaisuja).
Kommer Västmetron att gå via Sökö? Om ja, när står den klar?
I de preliminära planerna har det bland annat i förslaget till generalplan för de södra delarna av Esbo gjorts en reservering för spårtrafik i form av en utbyggnad från Mattby via Sökö till Stensvik. I sitt beslut om metron från den 25 september 2006 förutsätter Esbo fullmäktige att metron börjar byggas ut till Stensvik direkt efter att det nu planerade avsnittet står klart.
Var kommer metron att korsa Västerleden från norr till söder? Före eller efter Ringväg II:s korsning?
Enligt den preliminära sträckningen kommer Västmetron att gå under Västerleden ett stycke öster om Ringväg II.
Kommer Västmetron möjligtvis någon gång att dela på sig vid Otnäs i riktning mot Alberga och eventuellt även vid Otnäs i riktning mot Hagalund när man återvänder från Alberga?
I förslaget till generalplan för de södra delarna av Esbo har det gjorts en spårreservering från Hagalund i riktning mot Alberga. Just nu håller man på att tillsätta en utredning om att genomföra denna förbindelse i form av en snabbspårväg.
Varför kan inte "metron" gå längs Västerleden mellan Drumsö (Enåsen) och Björnsö. Detta är ett stort slöseri med pengar och berövar resenärerna på havsutsikten.
Det krävs avancerade konstruktionslösningar för att leda metron från tunneln upp till marknivå och tillbaka ner i tunneln. Det skulle inte bli billigare att bygga metron ovan mark. På saken inverkar dessutom andra värden, som bedöms och beskrivs i MKB-rapporten (http://www.raideyva.fi/).
BYGGANDE
Kommer byggandet av metron att orsaka stora bullerproblem i vårt hus, som ligger vid Sjöallén på Drumsö? Tunneln kommer att gå rakt under vårt hus.
Byggandet av metrotunneln kommer inte att vara helt bullerfritt. Vår ambition är att förlägga arbetet till sådana tidpunkter och dimensionera arbetsteknikerna så att byggverksamheten inte medför onödiga olägenheter för de boende i området.
Gällande området kring Drumsö metrostation: Byggarbetsplatsen vid köpcentrumet kommer att ligga på den plats som har mest rusningstrafik på hela ön och som på grund av varuleveranser och annan trafik är ett riktigt gytter redan som det är! Det finns helt enkelt inte plats för byggarbetsplatsens egen trafik med stentransporter på köpcentrumets område.
Vi försöker lösa arbetsplatstrafiken så att de olägenheter som den medför för den övriga trafiken ska vara så små som möjligt. Det senaste projektet på en lika besvärlig plats var byggandet vid Kampen, och det lyckades bra, även om byggarbetet och stentransporterna skedde på ett område med ännu större rusningstrafik än Drumsö.
Metrolinjen kommer att gå precis under vårt hus. Påverkar metrotunneln bergrunden så att det i sin tur påverkar husgrunden och ger upphov till sprickor eller vibrationer? Vårt hus är gammalt och byggt på berg.
Arbetsteknikerna väljs så att de inte ska ge upphov till skador på befintliga byggnader. Innan arbetet påbörjas kommer det att göras en inventering av skicket på byggnadsbeståndet. Om det trots allt skulle uppkomma skador på byggnader ansvarar byggherren för reparationerna av dessa. En av grundprinciperna i planeringen är att undanröja de olägenheter som vibrationerna och bullret av tågen ger upphov till.
Vems försäkring täcker en skada som uppstår i en privatpersons bostad på grund av sprängningsarbetet? Anta t.ex. att en tung vas faller i golvet på grund av kraften från vibrationerna och orsakar ett hack i parketten eller liknande? Har entreprenören försäkringar även för den här typen av händelser eller ska de boende se till att deras hemförsäkring täcker detta? Min andra fråga är om man kan höra eller känna av metron när den är i trafik i ett hus som står direkt ovanpå metrotunneln?
Tråkiga händelser som att en vas faller och går sönder behandlas alltid från fall till fall om det av någon anledning skulle inträffa. Brytningsarbetet och sprängningarna följs upp noggrant, och skador på grund av dessa kan lokaliseras. Jag rekommenderar i vilket fall som helst att hemförsäkringen är i skick, eftersom försäkringsbolaget vid behov kan driva in en ersatt skada av entreprenören.
Dämpning av spårbuller utförs i bankonstruktionerna. Likaså kompletteras dämpningen av tvära kurvor med akustiska konstruktioner i väggar och tak. Vibrationerna i samband med driften är också små. Rälsen är sammansvetsad och ligger på ett makadamunderlag, vilket gör att metrotåget går ytterst jämnt.
Metrotunneln kommer att gå under ett flervåningshus på adressen Drumsövägen 20-22 på Drumsö. Hur djupt under marknivån kommer tunneln att gå på denna plats? Och hur kraftiga är sprängningarna, det vill säga kan man känna av sprängningarna på andra våningen av ett flervåningshus som ligger på denna plats? Kommer golvet att skaka? Och tänk om det händer något i husgrunden på grund av sprängningarna: vems försäkring står för eventuella skador? Hurudana försäkringar har metrons byggherre?
På Drumsö kommer metrotunneln att ligga på 20-30 meters djup. På Drumsövägen 20-22 går taket på tunneln som grundast på 22-23 meters djup och som djupast på cirka 28 meters djup. Det kommer att utföras cirka tre sprängningar per dag. På en månad fortskrider tunnelbrytningen med cirka 250 meter. Kraften i sprängningarna känns större ju närmare huset de utförs. Laddningarna dimensioneras så att de inte ger upphov till några skador på byggnader.
Innan arbetet påbörjas kommer varje fastighet längs rutten att inventeras för att eventuella skador på grund av sprängningarna snabbt ska kunna repareras på rätt sätt. Enligt avtalet är entreprenörerna skyldiga att ersätta eventuella skador som uppstår på fastigheter på grund av sprängningsarbetet, eftersom sprängningarna ska dimensioneras så att de inte medför olägenheter för fastigheterna. Dessutom krävs det att entreprenörerna har tillräckliga försäkringar.
MILJÖ
Bussterminalen i Mattby kunde vara likadan som den i Forum så att man inte behöver vänta på bussen i yrväder och snöslask.
Vår ambition är att bussterminalen i Mattby ska vara en trivsam plats för användarna.
Längs den befintliga metrobanan finns ytterst dystra, fula, otrevliga, smutsiga och till och med otrygga metrostationer. Kommer tillvägagångssättet att vara annorlunda vid planeringen av Västmetron så att det fästs större uppmärksamhet vid utseende, trivsel och användarvänlighet än tidigare?
Utgångspunkt för planeringen av Västmetron är att användarna ska tycka att den är ett modernt, trivsamt och bekvämt transportsätt.
Förhoppningsvis kommer metrostationerna att få glasväggar som skydd mellan plattformen och metron. På så sätt kan buller- och luktolägenheter minskas märkbart. Dessutom ökar säkerheten eftersom de förhindrar att resenärer faller ner på spåret framför metron. Jag har med egna ögon sett hur en person hoppade framför metron när den anlände till stationen. Om det hade funnits glasväggar hade det här inte kunnat hända.
Västmetrons stationer förses med plattformsdörrar och -väggar som ökar resenärernas säkerhet på plattformsområdet.
ÖVRIGT
Har det gjorts någon uppskattning av antalet användare av de kommande metrostationerna i Esbo? Hur många resenärer per dag kommer i framtiden att passera exempelvis Hagalunds eller Otnäs metrostationer?
Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller en prognos över antalet resenärer (http://www.raideyva.fi/). Vid prognossituationen år 2030 förväntas antalet användare av Hagalunds station uppgå till cirka 30 000 resenärer, medan Otnäs station beräknas ha cirka 12 000 användare.
Hur mycket kommer antalet esbobussar som avgår från och anländer till Kampen att minska i och med metron? Jag bor på Lappbrinken och skulle vilja veta hur mycket busstrafik det kommer att bli under mitt fönster i framtiden.
Direktlinjerna från Kampen till Esbo upphör när metron tas i drift. Linjerna längre västerifrån såsom Kyrkslätt kommer att behållas.
För Drumsö station har det uppgetts hur lång tid det tar att förflytta sig från metron till gatunivå. Vilka är de motsvarande tiderna för stationerna i Esbo?
Det har inte ännu beräknats några förflyttningstider för övriga stationer. Som utgångspunkt är de i samma storleksklass som för Drumsö station. Vår ambition är att få metrons plattformsplan att ligga så nära marknivån som möjligt, dock så att den är innesluten av berget. På så sätt försöker vi skapa korta förflyttningstider från plattformen till marknivå.
Vilka åtgärder planerar man för att locka ytterligare resenärer att börja utnyttja metron och kollektivtrafiken? Restiderna in till Helsingfors centrum blir längre på grund av byten, och i stället för havsutsikt får man stirra in i en bergvägg i en underjordisk tunnel.
Metrons konkurrenskraft bygger på regelbunden och störningsfri trafik. Vid val av systemlösning har olika lösningar jämförts sinsemellan. Du kan bekanta dig med material som hänför sig till detta på adressen http://www.raideyva.fi/.
Hur går det i framtiden med boendeparkeringen vid Drumsö station? Nu försvinner parkeringsplatser på grund av matartrafiken, samtidigt som det blir fler bilar i området.
Ett av målen är att de gatuparkeringsplatser som står till de boendes och företagens förfogande ska minska så lite som möjligt på grund av matartrafiken. Planeringen av trafikregleringarna ovan jord fortsätter.
Vad blir biljettpriset om man reser över kommungränsen? Hur kommer det här att övervakas i praktiken?
Biljettpriserna har ännu inte fatställts. Enligt nuvarande lagstiftning ligger trafiken över kommungränsen på SAD:s ansvar i huvudstadsregionen.
Hur länge tar det med metron från Gräsviken till Otnäs?
Restiden kommer att vara cirka 9 minuter. För närmare uppgifter om restider, se SAD:s rapport, kapitel 6 sidorna 52-58, och metrons tidtabeller på sidan 57 (http://www.raideyva.fi/).